Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(102
uppträdanden af Epipogium, som för öfrigt äro kända från Sverige,
i samband med de under dessa år rådande väderleksförhållandena,
och det har visat sig, att gynnsamhet i dessa äfven här kunna
förklara ifrågavarande fenomen. Dessa fall af särdeles rikligt uppträdande
af Epipogium äro det från 1S41 i Sunne s:n och från 1.S42 i Frösåker.
Hvad dessa år beträffar, finnas, som bekant, från denna tid inga
regelbundna observationer gjorda öfver väderleksförhållandena från orter
öfver hela Sverige, utan har jag för dessa tvenne fall fått hålla mig
till de journaler, som fördes på meteorologiska anstalten i Uppsala.1
Af dessa anteckningar framgår det, att från temperatursynpunkt
hösten 1840 icke företedde några särskilda afvikelser från det
normala, medan däremot våren 1841 var ovanligt varm. Medeltalen
af temperaturen för de 35 åren 1837—1871 äro för mars, april och
maj resp. —2.69, +2.(5 7 och +8.82, för år 1841 däremot resp.
— 0.75, + 4.41 och + 12.55 grader. Hvad särskildt maj beträffar,
är + 12.55 den högsta medeltalstemperaturen för denna månad under
bela tiden 1837—71. Från och med juni 1841 inträda i
temperaturen mera normala förhållanden, och hösten detta år uppvisar
häruti intet anmärkningsvärdt. Aret därpå, 1842, inträffar åter en
exceptionellt tidig och varm vår, och temperatursiffrorna äro här ej
så mycket afvikande från de ovanliga siffrorna för 1841, nämligen
för mars + O.oo, april -1- 3.47 och maj + 12.19. Sedan återgår
temperaturen till det normala. Ehuru dessa siffror, som nämnts,
gälla för Uppsala, finnes ingen anledning att Iro, att icke äfven
Sunne och Frösåker hade att glädja sig ål samma vackra vår som
Uppsala under åren 1841 och 42.
Hvad åter nederbörden vidkommer, har man ej rätt att
generalisera de resultat, hvartill iakttagelserna gjorda i Uppsala ha
kommit, enär nederbörden ju kan visa betydliga växlingar under
samma tid på ej så långt från hvarandra belägna orter. Jag vill
dock nämna, alt i väderleksanteckningarna från Uppsala, året 1841,
hvad nederbörden angår, för vår och sommar inlager en
särställning, och mycket möjligt är del ju, alt detta förhållande
äfven var rådande i Sunne. Följande siffror angifva nederbörden
i Uppsala under april, maj, juni och juli: 38, 44, 77 och 79 nun.
Medeltalet för samma månader och samma ort under åren 1796—
1830 äro 19.88, 31.9, 40.7, 49.7 mm. Af dessa meteorologiska data
framgår del alltså, att åren 1841 och 42 och särskildt det förra af
dessa kunde erbjuda Epipogium gynnsamma yttre förhållanden,
’ För hjälp vid denna granskning står jag i tacksamhetsskuld till prof. F. åkerblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
