Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Botanisk Tidskrift, i 910. Bd 4, h. 2.
SMÄRRE MEDDELANDEN.
Föreningens medleramar uppmanas att till denna afdelning insända meddelanden
om märkligare växtfynd o. dyl.
En märklig- björk från södra Uppland.
I oktober 1905 hade professor C. Mörner godheten sända mig 3 små
kvistar af en egendomlig björk tagen af godsägaren E. Hermelin i Torsvi
socken af Uppsala län. I förhoppning att någon gång få besöka platsen
och således kunna lämna en mera ingående beskrifning af fyndet i fråga,
har jag dröjt med ett omnämnande däraf. Men då detta icke kunnat
ske och trädet en vacker dag kanske får skatta åt förgängelsen,
meddelas här nedan det lilla jag vet om fyndet Måhända blir någon botanist
i tillfälle att besöka platsen och undersöka, om vi icke här hafva en
växtform värd uppmärksamhet från Naturminnesföreningens sida.
Baron Hermelins beskrifning af trädet lyder sålunda: »Då jag senast
var på Torsvi, tog jag några kvistar af en c:a 7 alnar hög björk, som
växer på en torrare backe (Krusensbacke). Växtformen är träd, ej buske,
men stammen är beväxt med grenar till största delen: något
pvramid-formig.» En bifogad schematisk teckning visar ett enträd-eller
pyramid-poppelliknande växtsätt.
Långskotten synas, af det föreliggande materialet att döma, ha ringa
längdtillväxt och flera grenar inställa bildningen af långskott, så att de
endast äro tätt besatta med kortskott. En följd däraf är, att
kronfor-men blir risig och föga utbredd. Ett- och tvååriga långskott bära
hartsprickar som hos verrucosa, på treåriga grenar äro dessa försvunna.
Barken är kanelbrun. Äfven bladen, i synnerhet långskottens, äro
harts-prickiga.
Kortskotten hafva 3 blad, af hvilka ett, som vanligt, är större. Bladen
äro 10 —15 mm. långa och 12—11) mm. breda nedom midten, med
triangulär omkrets (tvärt afhuggen bas) eller stundom med l-kantig omkrets
(något vigglik bas), ej sällan osymmetriska.
De talrika kortskottens blad äro således mer breda än långa. Hos
långskotten äro bladen äggrunda—triangulära, 10—11 mm. långa och 7—8
111111. breda nedom midten samt mer spetsiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
