Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(172
genomströfvade ön i alla riktningar, han utlofvade en belöning åt
den, som kunde ge honom någon upplysning. Slutligen meddelade
en kolonist, att han i dalen innanför Puerto Ingles funnit ett
exemplar, och i sällskap besökte de platsen. Sannolikt kände
mannen till trädet förut och yppade sin hemlighet först då han förstod,
att man kunde förtjäna på saken. Enligt Johows öfvertygelse var
detta det sista exemplaret på Masatierra. Från Masafuera är intet
lefvande exemplar kändt, men väl äro bitar af stammar och
grenar funna i mer än en klyfta, hvarom för öfrigt deras namn bära
vittne (Quebrada del såndalo, Q. del sandalito). 1 sitt ofvan anförda
arbete beskref Johow trädet, äfven blommorna. Frukter fiek han
ej se, emedan det året inga utbildades. Några frön kunde Johow
alltså icke få, och försök med sticklingar misslyckades.
Då jag i augusti 1908 kom till Juan Fernande/., var jag
naturligtvis nyfiken all få veta, om trädet ännu fanns kvar, och om
kanhända något nytt exemplar under de förflutna åren blifvit
funnet. Den senare frågan kunde innebyggarna strax besvara nekande;
beträffande den förra vände jag mig till upptäckaren, som ännu
lefde och som endast för sin son yppat, hvar del dyrbara trädet
växte. De hade på ett par år icke besökt platsen och dess bättre
icke gjort något attentat mot växten — de väntade belt enkelt på,
att den skulle dö, hvarefter de skulle kunna göra sig en god
förtjänst. För öfrigt tycktes de ha ett slags affektion för sill träd, och
det var först sedan jag lyckats öfvertyga dem om mitt rent
vetenskapliga intresse som jag kunde förmå sonen all bli min vägvisare
för en lur lill Puerto Ingles. Det var den 25 augusti. Vi stego
brant uppför dalens västsida, klättrade utefter sluttningen, som var
så skarp, att det endast med tillhjälp af träden lyckades, och nådde
i en urskogsfylld klyfta vårt mål. Ty där stod verkligen det gamla
sandelträdet kvar. Den omgifvande vegetationen var den typiska
Masatierra-skogen med Myrceugenia fernandeziana, Fagara mayu,
Drimys Wintert var. confertifolia och Psychotria pyrifolia som
viktigaste träd. Jag ville naturligtvis gärna taga en fotografi af
trädet, men det visade sig svårt; på grund af vegetationens täthet
väldet ej möjligt att fä in hela trädet på plåten. Markens
utomordentligt starka lutning underlättade ej heller saken; andra svårigheter
voro den dåliga belysningen och vinden. Bilden blef därför
ingalunda förstklassig, men jag har dock velat reproducera den.
Säkerligen är det ett gammalt träd. Om liera förekommit i
närheten, så äro i hvarje fall alla spår efter dem längesedan bortsopade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
