Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208)
Scirpus cæspilosus
Selaginellci spinulosa
Thalictrum alpinum
Tofleldia borealis
Veronica alpina
Viola biflora
Denna Dn/as-formation i barrskogsregionen, som jag misstänker
vara en räst från den postglaciala klimatförsämringstidens regio
subalpina, står ej enstaka i de centralskandinaviska fjälltrakterna.
Jmfr Sernander 1899. Alpina fors-kolonier, sådana soin denna
vid Ösjan, har jag äfven skildrat åtskilliga i detta arbete. Jag har
här diskuterat deras eventuella nervandringar i atlantisk,
subatlan-tisk och historisk tid. Resultatet blir, att de öfvervägande skulle
vara af atlantisk ålder. Efter de sista årens erfarenheter om
trädgränsens höga läge i atlantisk tid och om denna periods
tillhaka-flyttande i Litorinatiden är jag nu mera böjd för att anse dem som
öfvervägande subatlantiska. Jfr Samuelsson p. 249. Och hvad
forskolonien vid Ösjan angår, är det ganska tydligt, att den intimt
sammanhänger med den bredvidliggande /Jn/as-formationen samt
att den har en med den samhörande historia.
Med denna naturhistoriska utveckling följer, alt regio utpina icke
en gång omedelbart efter isens afsmältande kunnat vara mera
utsträckt än i nutiden, utan tvärtom mycket snart måste genom
skogens uppryckning ha reducerats i sådan skala att troligen många
af de först inkomna fjällväxterna utdött. Sin nuvarande
fysionomi har den erhållit i en geologiskt sen tid, då med den
subatlantiska perioden en storartad utbredning och återinvandring ägt
rum.
Om man ser saken i detalj och söker följa utvecklingen på hvarje
särskildt fjäll, visar det sig, hvad I’, alpina beträffar, att den
under regionförskjutningarna mycket väl kunnat kontinuerligt hålla
sig kvar på Skenörfjället. Toppen af detta fjäll, som uppsticker
jämförelsevis isoleradt öfver en platå i björkregionens öfversta del,
ligger enligt det nyutkomna generalstabsbladet 1,181 m. ö. h.
Under den positiva regionförskjutningens maximum torde sålunda
regio al/iina möjligen ha upptagit en liten kalott af fjällets topp. Att
döma efter den nuvarande rika vegetationen på fjällets öfre del,
borde mycket väl P. alpina, som egentligen uteslutes af fjällhed pch
de sterila myrarna, ha kunnat kvarlefva i densamma. Denna be-
1 1 nutiden börjas denna i Ösjans dalgång c:a 920 m. ö. Ii. och är c:a 100 m.
mäktig. Ett par meter under de första kottebärande aüäggargrupperna af gran
börja (i meter höga tallar uppträda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
