Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210)
norska sidans fjäll, från hvilka den hunnit invandra vid den stora
negativa region förskjutningen.
I den härjedalska vegetationen ha emellertid fjällväxterna
företagit nervandringar mot öster i än senare tid. I den nyss citerade
uppsatsen om fjällväxter i barrskogsregionen har jag visat, huru
kanterna af den i regio subalpina och den rationella
barrskogsregionen framdragna landsvägen mellan Rörås och Malmagen äro
rika på kolonier af sådana, hvilka i sina naturliga växtsamhällen
återfinnas först uppe i regio alpina närmast omkring riksgränsen
och här ingalunda allmänt. Hvad beträffar två af de märkligaste
bland dessa utposter, Primula scotica och Gentiana tenella, talar
deras uppträdande för, att de i stort äro att anse som stadda i
vandring mot öster — Primnia scotica är enligt Blytt p. 825 vid Rörås
»m. alm. (Wulfsberg)», men i Sverige på ursprungliga lokaler
endast anträffad på Helagsfjället, Axhögen och St. Mittåklippen
(Birger I p . 22). Min östligaste landsvägslokal låg 1806 vid Fjällnäs
(1899 p. 46); 195/704 anträffade jag den emellertid så långt ner i
barrskogsregionen som i backen Hällan ofvanför Funäsdalen. Här
växte den tunnsådd på några kvm. af landsvägskanten. — Fullt
lika tydlig, men dock mycket antaglig, är icke den västliga
härkomsten för Gentiana tenella. Denna, hvars västligaste
landsvägsförekomst på norska sidan är invid sjön Langen (mängdvis 1931/704
nära Dryas-kolonien (Sernander 1899 p. 45), men som på svenska
sidan hittats »vid Funäsdalssjöns NÖ sida vid landsvägen» (Birger
1 p. 17), finnes nämligen på ursprungliga lokaler utom vid Rörås
på norska sidan äfven på några ställen ända fram lill Ljusnedals
bruk på den svenska.
Af vikt vore alt utröna, om dessa recenta utposter förmå intränga
och hålla sig kvar i naturliga växtsamhällen. I »Fjällväxter i
barrskogsregionen» har jag visat, att P. sco/ica-förekomsten vid
Fjäll-näs koloniserat en bredvidliggande myr. Vid Langen sågs 19:11/704
Silene acaulis i mängd på öppen jord i björklid alldeles inpå
landsvägen, hvars kant den etl stycke längre bort 1896 koloniserat.
Ha de alpina växter i Härjedalens nuvarande Hora med I’, alpina
som en af typerna, hvilka i det föregående tolkats som västliga
invandrare, äfven kommit tili landskapet från något annat håll?
Hvad de tempererade formerna beträffar, förefaller till en början
ett sådant invandringsproblem lättare att diskutera. Dessa former
ha nämligen, på grund af de topografiska förhållandena, i allmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
