Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216)
Tännäs funnen ända intill passpunkterna: i Gröndalen på
Ljusne-stöten (S. Almqvist hos Dusén 1880 p. 30) och i Malniagenspasset
af mig vid Glän (jmfr ståndortsanteckningen). Om
Härjedalsvege-tationen själf mottagit vandringsströmmen mera från norr än från
öster, låter sig ännu ej afgöra.
Man är i allmänhet böjd för att postulera de östliga invandrarne
i den skandinaviska vegetationen som mycket unga och att förklara
deras felande i västliga delar därmed, att de ännu ej hunnit så
långt i sitt vandringståg mot väster. De som nått längst skulle
sålunda vara de äldsta. Själf ställer jag mig något skeptisk mol
denna generalisering af de fall härutinnan, som verkligen synas
godt grundade. Så vill jag t. ex. om Riibus arcticus framhålla ett
faktum, som bör ihågkommas vid försök att tolka dess utpräglade
västgräns i Norrland, det nämligen, att den i gränszonen i stor
utsträckning af outredda orsaker ej mognar sina frukter. Hvad
Härjedalen, hvarest den mot väster upphör i Hede socken, beträffar, har
jag redan i Vemdalen (1904) af befolkningen hört att den ej sätter
mogen frukt.
P. uillosa har på en mängd punkter hunnit öfver riksgränsen.
Hur hög ålder detta förhållande i och för sig kan angifva, lämnar
jag alldeles oafgjordt. .lag vill endast framhålla en synekologisk
synpunkt på dess vandringshistoria. Det är den väsentligt ökade
lätthet för dess vidare utbredning, som inträdde, då genom den
sub-atlantiska klimatförändringen sphctgneta erhöllo den storartade
utbredning, hvilken torfmossforskningen konstaterat som ett generellt
fenomen för bela det nordliga Europa.
LITTERATUR.
Andersson, G. Växtlifvet inom öfre Dalarne. Öfre Dalarne förr och nu.
Stockholm 1903.
—, —. Swedish climate in the latequarternary period. Die
Veränderungen des Klimas seit dem Maximum der letzten Eiszeit.
Herausge-geb von dem Exekutivkomitee des 11. internationalen
Gcologenkon-gresses. Stockholm 1910.
Birger, S. I. Härjedalens kärlväxter. Stockholm 1908.
. II. Om Härjedalens vegetation. Ark. Bot., Bd 7, N:o 13, 1908.
B lytt, M. N. Norges Flora. 1) 1—3. Chra 1861—1876.
Borg, v. Beiträge zur Kenntnis der Flora und Vegetation der Finnischen
Fjelde. 1 — Acta Soc. pro fauna et fi. Fenn", Bd 25, N:o 7, 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
