Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(56)
förekommer emellertid ett stort antal så vilseledande och rent af
felaktiga uppgifter, att vi ej kunna underlåta att närmare belysa en del
mera genomgående dylika.
Först och främst förlägger C. 1’. L.estadius gränsen nedåt för
björkskogen till trakten af Palojoensuu under det att den i själfva verket
ligger åtskilliga mil längre upp nämligen vid nedre ändan af Kellottijärvi.
Härigenom blifva naturligtvis en del allmänna omdömen om arters
utbredning i olika regioner vilseledande.1 Xågon rättighet till
generalisering synes L.estadids f. ö. icke på grund af sina föga omfattande
resor hafva haft. Såsom ett bevis på hans ringa geografiska kän
nedom om de af honom beskrifna trakterna må bl. a. anföras, att
fjället Kåbdovanka, som i verkligheten ligger flera mil inne på norskt
område, utan vidare räknas till Torne lappmark. Några felaktigheter
förekomma äfven i C. P. Læstadii artlista, hvilka emellertid i allmänhet
lätt genomskådas af den kritiske läsaren.
Trots alla sina fel innehåller dock C. P. I.æstadii uppsats en hel del
intressanta lokaluppgifter och iakttagelser öfver vegetationen i öfrigt.
Beträffande lokaluppgifterna för sådana växter, som anträffats mera
allmänt antingen spridda öfver hela området eller inom mera
begränsade delar däraf, ha anteckningarna sammanställts under mera allmänt
hållna omdömen i och för undvikande af onödig spaltfvllnad.
För de växter åter, hvilkas utbredning af en eller annan anledning
synes förtjäna större intresse, ha däremot noggranna lokaluppgifter
anförts. I de fall, då något förbiseende kunnat misstänkas ha ägt rum,
anmärkes detta för hvarje särskild växt
Områdets omfång är c:a 75 kv.-mil. Mot öster begränsas det at
tallskogen, som sammanhängande sträcker sig från trakten af Maunu i norr
till Sämäräinen och Kattovuoma i söder. Till sin petrografiska
beskaffenhet utgöres berggrunden till största delen af graniter och gnejser.
Blott på tvänne ställen nämligen efter norra stranden af Torne träsk samt
inom Karesuando socken i nordväst mot Kilpisjärvi finnes fjällkedjan
representerad. Dessutom linnes inom Jukkasjärvi socken ett mindre
parti. Raggisvaaramassivet, som till ej ringa del uppbygges af arkäiska
skiffrar. Denna olikhet i berggrundens beskaffenhet inverkar, såsom af
förteckningen närmare framgår, i ej ringa grad på växternas
fördelning.
Achillæa millefoliam L. .lukk : Salmi ruderat. Kar.: Siikavuopio,
Xaimakka, Keinovuopio, Mukkavuoma. Saarikoski samt på vintervägen
vid Sauskaskoski. På alla dessa ställen ruderat. Pältsamavanka
flerstädes, Kummajärvi, Kilpisjärvi vid järven pärä samt Kuokkimasmuotka.
Aconitum *septentrionale Koelle. Kar : Kilpisjärvi (enl. Læst. . Ej
återfunnen.
Aclæa spicata K. Jukk.: Pålno, Ortojokk. — Enligt bladformen att
döma tillhöra alla inom området iakttagna exemplar /’. erythrocarpa.
Turcz.
1 Sà t ex. är fallet med Mulgcdium sibiricum, Veronica longifolia, L’tricularia
intermedia och minor, Naumburgia, Cicuta, Nuphar pumiliim etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
