Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(22)
samband med pollinationen, förefinnas också vackra analogier
just hos andra växters blommor.
Bland de många florala organisationstyperna inom familjen
intages en egendomlig särställning af ett litet fåtal släkten, som
karakteriseras af att kolfven är på ett eller annat sätt sammanvuxen
med hölsterbladet.
Denna sammanväxning med hölstret äger rum på ganska olika
sätt. Antingen är kolfven utefter ena sidan helt sammanvuxen med
hölsterbladet såsom hos det sydamerikanska släktet Spathicarpa.
Är kolfven då också svagt utvecklad, föga framträdande, komma
blommorna att skenbart sitta på själfva hölstret liksom utefter en
grof hufvudnerv. En dylik sammanväxning mellan kolf och hölster
förekommer också hos släktet Pinellia, men inskränker sig där till
halfva kolfven, som är sammanvuxen med hölstret med endast
den nedre, med honblommor besatta delen. Den öfre,
hanblom-förande delen är fri (jfr Blumes bild, tab. 37. fig. 3, Atherurus
Iripartitus Bl.). Egendomligare är sammanväxningen hos det i
Syditalien hemmahörande släktet Ambrosinia. Här är kolfven å tvenne
sidor utvidgad med en vingkant, som är sammanvuxen med
hölstret, hvilket på detta sätt blir afdeladt i tvenne från hvarandra
skilda rum. Hvartdera af dessa har sin egen mynning utåt. På
kolfven utbildas i den ena kammaren hanblommorna, i den andra
en ensam honblomma. En tredje typ af sammanväxning mellan
kolf och hölster inom aracéerna representeras slutligen af de tvenne,
företrädesvis inom det indiska monsunområdet förekommande
släktena Lagenandra och Cryptocorijne. Här sammanväxer kolfven med
sin spets med hölstret, som vid sammanväxningspunkten är
försedt med ett veck eller en ringvalk, så att det äfven för öfrigt
nästan alldeles hopvuxna hölstret afdelas i tvenne rum, ett yttre
och ett inre, förenade endast genom en smal gång. En flik täcker
ytterligare liksom en tuta eller hätta den omedelbart under
vidväx-ningspunkten belägna hanblomställningen.
Det är en till denna sistnämnda organisationstyp hörande växt,
nämligen den å Ceylon endemiska Lagenandra lancifolia Thwaites,
som jag varit i tillfälle att något närmare studera och som synes
mig värd ett omnämnande, enär vår närmare kännedom om
densamma är ganska ringa. Hvad som förekommer om dessa
sistnämnda släkten i den botaniska litteraturen — utöfver de rent
floristiska uppgifterna — inskränker sig hufvudsakligen lill
Eng-i.ers redogörelse för skottbyggnaden (i »Vergl. Unters, über die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
