Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25.")
Af antalet arter i ofvanstående lisla och af dessas fördelning på
regioner framgår, dels att en minskning inom myxomycetfloran
onekligen gör sig gällande vid en jämförelse med de sydligare
delarna af vårt land, 0111 ock ej så stor som väntadl var, dels att ett
påfallande aftagande äger rum uppåt de högre fjällregionerna. Störst
visar sig nämligen antalet vara inom björkregionen, där 20 arter
anträffades, betydligt mindre inom regio alpina, som blott
uppvisade 7 arter, af hvilka dock en, Lepidoderma Carestianum,
påträffades på klimatiskt så ogynsamma lokaler, att videbuskarna där
ej uthärdade.
Hvad är nu orsaken till denna minskning? Närmast till hands
låge ju att tänka på det norrut och uppåt fjällen allt strängare
klimatet, och till en del äger ock detta belt visst sitt berättigande.
Det kan nämligen ej bestridas, att flera i sydligare trakter
förekommande och där allmänna arter här inom Torne träsk-området
saknas eller där åtminstone äro så tillbakasatta och till
individantalet så ringa, att de hittills undgått uppmärksamheten, och detta
oaktadt de i Sydsverige älska sådana lokaler och sådant substrat,
som äfven inom fjällen förefinnas. Sådana äro t. ex. åtskilliga på
strån, blad o. dyl. uppträdande Physarum-, Didymium-,
Stemoniles-arter och talrika andra; för dessas saknad måste själfva klimatet
vara den afgörande faktorn. För andra åter torde detta nog blott
i andra hand vara fallet. Det är nämligen känt, ehuru ej
tillräckligt beaktadt och studeradt, att en del myxomyceter—oaktadt deras
saprofvtiska lefnadssätt — äro bundna vid eller afgjordt synas
föredraga den multnande veden eller barken af vissa bestämda
trädslag. Så t. ex. uppträda några arter (Badhamia panicea, Fuligo
septica nar. rufa samt möjligen andra, särskildt i varmare länder)
endast på de ädlare löfträdens ved, andra däremot (flera
Cribraria-arter, Amaurochæte alra, Stemonites splendens var. flaccida, Licea
/le.viiosu och minima) äro utmärkande för barrträdens. Att sådana
arter ej kunna förekomma inom ett blott af björkskog och alpina
formationer täckt område är ju påtagligt. Likaså finnas talrika
arter, som visserligen äro oberoende af vedslaget, och således kunna
uppträda på regio subalpinas trädslag, björk, asp o. a., men som
dock ej gärna gå utom multnande ved; dessas saknad inom regioalpina
där detta substrat ej förefinnes, blir äfven härigenom förklarad.
Att dessa gränser äro alt betrakta mera som edafiska än som
klimatgränser, synes framgå af att på de ställen, där inom de högre
regionerna lämpliga lokaler funnos för slemsvamparna (ormbunks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
