Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(258
Ett annat stöd för åsikten om substratets betydelse för vissa
myxomyceters utbredning ser jag i följande iakttagelse. Den inom
Sveriges barrskogar mycket allmänna och för halffärska tallstockar
och tallstubbar så karakteristiska flaccida-typen af Slemoniles
splen-dens borde ju inom det undersökta området ej kunna förekomma,
då tall där saknas, frånsett de sparsamma relikttallarna vid Abisko,
hvilka härvidlag knappast kunna spela någon roll. Det oaktadt
har jag, som af den ofvan lämnade förteckningen framgår, påträffat
arten ifråga inom det undersökta området. Lokalen utgjordes
emellertid af järnvägssyllar mellan Abisko och Abiskojokk stationer
-således af tallved, det för arten typiska subtratet, hvilket blifvit af
människan infördt till området. Då substratet blef tillgängligt,
ställde således klimatet ej något hinder för artens trefnad.
Stemo-nites splendens erbjuder således etl inom gruppen enastående
exempel på en myxomycet, som genom människans hjälp tillförts
områdets Hora.
Af den lämnade tabellen framgår ytterligare att vissa arter långt
ifrån att tillbakahållas, rent af gynnas af det alpina klimatet. Så
är förhållandet först och främst med de 4 arterna Chondriodenna
niveum var. Lgallii, Lepidoderma gramiliferum, Lamproderma
cri-brarioides och Perichæna variabilis, hvilka uteslutande anträffades
ofvan björkgränsen, tre af dem på mer än en lokal. Så är ock
förhållandet med Lepidoderma Carestiamim och Lamproderma
vio-laceam, hvilka i hög grad tilltogo i ymnighet och individmängd
ofvan björkgränsen.
Hvad hittills framhållits beträffande arternas utbredning skulle
kunna sammanfattas i följande. Våra myxomyceter kunna i silt
förhållande till den alpina Horan fördelas på trenne grupper: den
första innefattande arter, hvilka direkt af klimatologiska skäl
hindras alt förekomma inom de alpina regionerna, den andra räknande
sådana former, som själfva lör klimatets skull väl skulle kunna
där förekomma, men som af brist på lämpligt substrat dock
saknas, och den tredje, som omfattar sådana typer, hvilka gynnas af
del alpina klimatet och därför inom alpina områden ha sin enda
eller hufvudsakliga förekomst.
Denna senare kategori kan man med skäl beteckna som de
verkligt alpina myxomyceternas. Redan vid etl föregående tillfälle
har jag behandlat denna grupp (i Myxomycetfloran i de Jämtländ-
1 Hufvudformen är hos oss vida sällsyntare; dess fordringar pä substratet
känner jag ej närmare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
