(141) (Svensk botanisk tidskrift / Band 4. 1910)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1,1411

A kanterna af Sorsele-vägen förekom en del afvikande färgformer af
Achillea millefolium. Hen vanliga hvitblommiga formen var här som
annorstädes den allmännaste. Men förutom exemplar med hvita
blommor förekommo ej sällsynt exemplar med blekröda blommor äfvensom
enstaka individ med mörkare röda. Af den blekröda färgformen
förelågo 3 olika modifikationer: dels en form, den vanligare, med såväl
kant-som diskblommor blekröda (å olika individ olika starkt blekröd färg),
dels en form med blekröda kantblommor men rent hvita diskblommor,
dels slutligen en tredje form med kantblommorna ytterligt ljust blekröda
och diskblommorna starkare röda.1

Från Lycksele ställdes färden längs Ume älf söderut till det från
Linnés Lappska resa bekanta Tuggensele, e:a 2 mil nedom Lycksele bv.
En oväntadt rik llora träfTades här å ängsmarken och älfstranden strax
nedom Tuggenforsen Fjällflorans utposter: Aslragalus alpinus, i en
ovanligt ljusblommig form, Viscaria alpina, Saussurea alpina, Salix glauca,
Carex alpina och Buxbaumi m. 11. syntes här sida vid sida med
Con-vallaria majalis (ännu den 12 juli i riklig blomning), Fragaria vesca.
Rosa cinnamomea o. a. mera sydliga arter.

Som jag redan inledningsvis nämnt, kom jag under min resa att ägna
större delen af min uppmärksamhet åt traktens ruderat- eller
»ogräs>-11 o ra.

Redan första dagen i Vännäs inbjödo de där i den grannaste
färgprakt prunkande ogräsvallarna till närmare beskådande. Och då den
första blomsterängen också vid närmare betraktande hade något af
intresse att bjuda på, kom jag att alltjämt under resans gång ägna
ogräsvallarna och ruderatväxterna en närmare undersökning.

Först må här med några ord beröras de västerbottniska gräsvallarnas
eller »lindornas» uppkomst och utveckling. I stort sedt synes den af
Högbom i hans arbete Norrland , p. 330—31, gifna skildringen af de
norrländska lindorna vara väl tillämpbar på de västerbottniska
förhållandena. »Första årets lindor få ofta själfså sig eller igensås med höfrö
(>hömålla»), hopsamladt från ladugolf o. s. v. De förete en mera för
ögat än för den praktiske jordbrukaren tilltalande bild, en brokig
örtvegetation, hvari ofta Humex, Matricaria, Epilobium angustifolium, Cirsium
arvense dominera. Spiræa ulmaria, Ranunculus acris, Vicia cracca, kummin,
Alchcmilla, hvit klöfver och många liera komma till å bättre jord,-’ så att

1 t.iknanda färgformer förefinnas som bekant af Centaurea cyanus.

3 Af dessa äro Cirsium arvense, Spiriva ulmaria, Vicia Cracca och kummin
relativt sällsynta eller saknas inom de af mig besökta delarna af Västerbotten och
1’me lappmark.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svbotan/4/0487.html

		Svensk botanisk tidskrift / Band 4. 1910 / (141) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|