- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 4. 1910 /
(150)

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1,150

gåfvo några timotej vallar meil insådd ymnig, ända till meterhög Phleum
pratense elt vittnesbörd om, huru god afkastning en välskött vall här
verkligen kan gifva. Blott tä och enstaka ogräs ingingo här, så Achillea
millefolium, Barbaren slricta och vulgaris, Carduus cripus, Chrysanthemum
leucanthemum, Melandrium rubrum * lapponicum Simmons, Ranunculus
auricomus, Rumex acetosa, Silene venosa och Vicia cracca. A en vall
alldeles invid timotejvallarna voro Deschampsia cæspitosa och Fesluca
rubra förhärskande, ymniga och högväxta. 1 båda slagen gräsvallar
syntes klöfver, mest Trifolium liybridum, sparsamt insprängd.

Från Lycksele kyrkogård antecknades bland andra ruderatväxter
Arabis thaliana.1

A en gårdsplan i utkanten af byn påträffades Matricaria discoidea,
ymnig å en tämligen stor fläck. Växten förekom äfven här och där på
gatorna inne i byn.5

Ruderatfloran å landsvägskanterna Lycksele—Tvärålund syntes
likna den för Hällnäs-vägen beskrifna; floran var dock här å den senare
anlagda och särskildt till sina nordligare delar mindre trafikerade
Tvärå-lunds-vägen betydligt artfattigare. Ända ned till Tegsnäs var vägen föga
uppkörd. Gräsen dominerade såväl å landsvägskanterna som äfven midt
i vägen Endast hjulspåren och midt emellan dem spåren efter
hästtrampet framträdde mera fria från vegetation Såsom karaktärsväxter
sågos här Fesluca rubra och oftast insprängd bland denna Deschampsia
cæspilosa samt Rumex acelosella. Leontodon autumnalis var ännu en af
de allmännare arterna. Trifolium pratense förekom här och där,
stundom i flera närstående exemplar, så äfven Matricaria inodora. Achillea
millefolium däremot syntes alldeles hafva förlorat sin betydelse såsom
karaktärsväxt. En hel del af de öfriga för Hällnäs-vägen uppgifna
ru-deratväxterna återfunnos, men alla här blott i få och enstaka exemplar.
Xågot för Horan å öfre delarna af Tvärålunds-vägen karakteristiskt var,
att representanter för den omgifvande vegetationen voro relativt talrika
och jämförelsevis starkt framträdande. Sålunda voro landsvägskanterna
i skogarna ofta tätt beväxta med Belula- och Sa/tø-buskar, Myrlillus nigra
och uliginosa, Fesluca ovina. Antennaria dioica o. a. Först fram emot
(iranön begynte vägen blifva mera uppkörd och landsvägsfloran
alltmera lik Hällnäs-vägens.

Lindorna, särskildt förstaårslindorna, prunkade här i om möjligt ännu
grannare färgprakt än tillförene. Matricaria inodora och Rumex acelosella
syntes här allmänt vara de först uppträdande och mer eller mindre
fullständigt dominerande ogräsen. Stundom voro äfven här första årets
lindor rika på Crepis tectorum, där och hvar äfven Frysimum
cheiran-thoides v. nodosum. De färgrikaste ogräsvallarna såg jag nedom Tegsnäs.

1 Om Arabis thaliana i Västerbotten ocb Lappland se Backman ocb Holm (1878,

p. 168).

Om utbredningen af M. discoidea se Birger, Arkiv för Botanik, Bd 9, N:o 7,
Uppsala och Stockholm 1911).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/4/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free