- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 4. 1910 /
(155)

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1,155

Ogräsens frodig-het under sommaren 1910.

Våra landtman synas i allmänhet haft anledning sjunga den föregående
sommarens lof. Tonarterna därvid hafva visserligen som vanligt växlat
något med provinserna, men det intryck man. i stort sedt. erhållit är,
att skörden nästan öfverallt slagit synnerligen väl ut. Att den gynnsamma
väderlek, som rådde större delen af sommaren, i lika hög grad främjat
ogräsen som de odlade växterna är uppenbart. Enhvar torde kanske
också haft tillfälle konstatera den yppighet, de förra på många ställen
då företett. Ett litet illustrationsprof på hvad några allbekanta
åkerogräs därvidlag förmått åstadkomma må här lämnas.

Den 9:de juli besökte jag en 4 km. nordväst om Sigtuna belägen mindre
åker, vid tillfället liggande i träde och på grund häraf bevuxen med nästan
idel ogräsväxter. Jorden därstädes måtte hafva varit af prima slag och
gödslingen skett efter rationella principer, ty väderleken ensamt räckte
nog icke till att förklara hvad man här fick skåda. Växtligheten utgjorde
en synnerligen rikhaltig och vacker (!) profkarta på hvad trakten äger
af ogräs, och hvad dimensionerna hos liera af de uppträdande arterna
angår torde det bli svårt att uppleta en praktfullare utställning.

Af kulturväxter kunde här sorgligt nog ej upptäckas mer än enda,
nämligen timotej (Phleam pratense L.), som växte spridd här och där.
Den hade emellertid tydligen tagit intryck af sin omgifnings höga
lefnadssätt och för att nu ej synas sämre än dessa anlagt ett yttre, som
gjorde honom hart när oigenkännlig. Jag tog på måfå ett exemplar
och granskade detsamma något närmare. Det visade sig då bestå af 31
skilda, från samma rot utgående stjälkar, som alla buro ax; de längsta
af dessa stjälkar mätte 134 cm. och af axen voro åtskilliga vid
blomningen 13 cm. långa. En månad senare såg jag på samma ställe ett annat
individ af samma växt, ej fullt så högväxt men med icke mindre än 44
axbärande stjälkar; liera af axen mätte vid detta tillfälle ända till 17
cm. i längd.

Bland de på åkern förekommande ogräsen må särskildt följande
framhållas:

Matricaria inodora I..

chamomilla L.
Anlhemis tincloria I..

» arvensis L.
Senecio vulgaris L.
Cirsium arvense (L.) Scop.
Sonchus arvensis L.
Lapsana communis L.
Galium aparine L.
Myosotis arvensis (L. Alf

Viola arvensis Murr.
Vicia hirsuta (L.) Koch.
Sinapis arvensis L.
Capsella bursa pastoris (L.) Medik.
Thlaspi arvense L.
Papaver dubium L.
Arenaria serpyllifolia L.
Chenopodium album L.
Equisetum arvense L.

Alla dessa uppträdde i former som tydde på ett höggradigt
välbefinnande. Sålunda funnos af Thlaspi arvense L. en hel mängd exemplar,
som tack vare de högväxta och rikt förgrenade stammarna buro mer
än 1,000 mogna kapslar hvardera. En Papaver dubium L. hade nyss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/4/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free