Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
rikligt fruktificerande buskar, hvilka växte på skuggrika lokaler
med felande eller svagt utbildade lågskikt. De utgjordes i
allmänhet af grodd- eller årsplantor; de flesta af dem kommo senare ej
till utveckling, antagligen i första rummet på grund af otillräcklig
belysning. På mera gynnsamt exponerade lokaler hindrade oftast
en sluten undervegetation mer eller mindre fullständigt utveckligen
af fröplantor. Liknande iakttagelser gjordes beträffande andra
buskar.
För att kunna erhålla ett tillfredsställande material af de
eftertraktade utvecklingsstadierna nödgades jag därför se mig 0111 efter
särskildt gynnsamma lokaler. Gynnsamma vore tydligen områden
med öppen, väl exponerad mark och en artrik buskflora. Såsom
i allmänhet ägnade att tillfredsställa dylika anspråk visade sig
ras-markssamhällen.
Ett rasmarkssambälle af för våra förhållanden ovanlig
utsträckning anträffades på Kinnekulle. Då jag snart fann, att detta
samhälle representerade en jämförelsevis själfständig, för Sverige ännu
ej beskrifven formationstyp, beslöt jag att ägna detsamma en
närmare växtgeografisk undersökning. Detta syntes mig desto mera
lockande, som jag samtidigt var i tillfälle att under professor
Ser-nanders ledning tillägna mig hans växtgeografiska
undersökningsmetoder, hvilka af honom närmare utbildats efter hans föregångare,
särskildt Norrlin och Hult.
Mitt mål blef därför dels att växtgeografiskt analysera detla för
Kinnekulle egendomliga rasmarkssambälle, som jag här kallat
hög-buskformationen, dels att företrädesvis studera de i formationen
ingående buskarna, särskildt med hänsyn till de spörsmål, som
ofvan angåfvos, nämligen busktypens konstituering och det primära
förstärkningsstadiets längd. Resultatet al denna undersökning
meddelas härmed.
Det är mig dessförinnan ett behof att här uttrycka en
vördnadens och tacksamhetens tanke ål minnet af professor F. R.
Kjellman, genom hvilken jag från början infördes på ett för mig
intressant forskningsområde, och som sedan gaf mig ett intresseväckande
uppslag.
I största tacksamhetsskuld står jag lill min högt aktade lärare
professor R. Sernander för värdefulla råd och upplysningar och
för det intresse, han alltid ägnat denna undersökning.
Under åren 1907—1909, den tid jag tjänstgjorde som assistent
vid Rergielunds botaniska trädgård, erhöll jag genom professor V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
