Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
brytes, utveckla de utan svårighet basala sidoskott, hvilka
öfvertaga lifsfunktionerna och rädda individitets existens. Träden äro
öfverhufvud mer ömtåliga under späd ålder. De duka i regeln
under, om hufvudskottet nedtill afbrvtes och svnas ej tåla vid
öf-vergrusning. I sluttningens öfre del, där öfvergrusningen mest gör
sig gällande, visar det sig därför, att buskarna äro träden
öfverlägsna. Hinder för trädvegetationen äro här dessutom
vittrings-jordens ringa mäktighet och till följd häraf ofta inträdande torka.
På lägre områden är vanligen öfvergrusningen af mindre betydelse.
Här synes underlaget i hög grad gynna buskarnas lifsvillkor,
hvilket äfven yttrar sig däri, att några af dem t. ex. Corylus avellana,
Cornus sanguinea och Iioscv (jfr sid. 56) hafva en iögonfallande
benägenhet att bilda rotskott. De flesta af buskarna, i synnerhet
de, som ej hafva vegetativ förökning, gifva äfven upphof till
groddplantor i tämligen stort antal. Enstaka af dessa utvecklas vidare
och kunna äfven under rådande ogynnsamma
belysningsförhållanden, ehuru tynande, lefva och så småningom tilltaga i styrka
för att slutligen nå fortplantningsstadiet. Innan dess uppnå de
antagligen ofta mycket hög ålder (jfr fig. 11). Äfven groddplantor
af träd t. ex. Prunus avium, Sorbus suecica och Sorbus aucuparia
anträffas ej sällan. Dessa synas emellertid under rådande
förhållanden ej besitta samma lifsenergi som buskarna. I regeln
undertryckas de efter få år. Flere faktorer såsom ogynnsamma
belysningsförhållanden, underlagets grofva konsistens och i någon mån
äfven öfvergrusningen torde samverka härtill.
Då skogsskiktets frånvaro sålunda, efter hvad som framhållits,
kan sättas i samband med naturliga orsaker, finner jag antagligt,
att högbuskformationen i sin nuvarande gestalt
presenterar sig såsom ett jämförelsevis ursprungligt, af
kulturella faktorer föga påverkadt samhälle- Såsom fientlig
mot skogsskiktets utveckling har i första hand visat sig
öfvergrusningen, i förhållande till hvilken träden blifva
buskarna underlägsna i kampen för tillvaron.
På grund af de inom högbuskformationen gjorda iakttagelserna
synes det mig antagligt, att öfvergrusningen är en för
buskformationerna, där de uppträda som rasmarkssamhällen, i allmänhet
betydelsefull faktor såsom hindrande skogsskiktets utveckling. En
liknande uppfattning angående öfvergrusningens betydelse i nämnda
hänseende antyder Graf.bner (l. c. p. 445) vid skildringen af
»Vegetationsformation politischer Hiigel» (jfr i del föreg. p. 10): »Ein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
