Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
amblystegiosum. - Den tili buskmarken gränsande, öppna, vanligen
jämförelsevis torra ängsvegetationen (jfr ståndortsanteckningarna,
nedre regionen) öfvergår stundom — så t. ex. norr om Klefva —
till fuktiga, tufviga ängar. Xerofila element träda tillbaka för några
mesohydrofiler, bland hvilka särskildt inå anföras: Herminium
monor-chis, Ophrys myoites och Epipactis palustris.
SPECIELLA UNDERSÖKNINGAR.
1. Lifsformernas statistik.
Under de senaste åren har, som bekant, genom dansken
Raun-kiæR (I, II, III) införts en ny intressant metod i den
växtgeogra-fiska forskningen. Raunkiær utgår därifrån, att i de flesta fall
inom olika områden uppstår en för växterna ogynnsam period.
Denna betingas af klimatiska faktorer. De viktigaste af dessa äro
nederbörd och temperatur. För att på ett åskådligt sätt
karaktärisera ett område med hänsyn till nämnda faktorer betjänar sig
Raunkiær af hydrotermfigurer (jfr i det föregående sid. 24). Nu äro
emellertid växternas tillpassningar till klimatet af mångfaldigt slag,
af yttre och inre natur. En enhetlig utgångspunkt för sina
undersökningar finner Raunkiær i det sätt, hvarpå växten skyddar
öfverlefvande knoppar och skottspetsar under den ogynnsamma
årstiden, »den ugunstige Aarstid». Med hänsyn därtill uppställer han
sina lifsformer, hvilka han för praktiskt behof sammanför till 10
hufvudklasser : Stamsukkulenter, Epifyter, Mega-Mesofanerofyter,
Na-nofanerofyter, Chamæfyter, Hemikryptofvter, Geofyter,
Helo-Hydro-fyter Therofyter (Raunkier II, p. 45). Om man nu analyserar ett
områdes llora med afseende på lifsformerna, och i en grafisk tabell
åter-gifver deras procentiska fördelning erhålles ett »biologiskt spektrum».
(Jfr nedan sid. 50. I tabellens öfversta rad angifves enligt R:s metod de
ofvannämnda 10 klasserna genom resp. begvnnelsebokstäfver.) Detta
är enligt Raunkiær ett troget uttryck för ifrågavarande områdes
växtklimat. Förelåge därför ett fullständigt statistiskt material,
anser han det möjligt att karaktärisera jordens skilda områden med
hänsyn till växtklimatet, och han uppställer som ett slutmål »en
biologisk Plantegeografi paa Basis af Livsformernes Statistik»
(Raunkiær II. sid. 79).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
