Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
per: typiska buskar och trädartade buskar. Mot Warmings
indelning kan ur logisk synpunkt invändas, att hans grupp 2
Busken (frutex) såsom indelningsled likställes med de i indelningen
följande dvärgbuskar, krypbuskar etc., hvilka ju emellertid äfven äro
buskar, eller med andra ord: i den gifna indelningen utesluta
indelningslemmarna hvarandra ej. Riktigare synes mig därför vara
att sammanfatta de olika buskgrupperna under den gemensamma
termen buskar, hvarunder sedan som undergrupper kunna
uppföras: trädartade buskar, typiska buskar, dvärgbuskar o. s. v.
Den af Drude (II) lämnade indelningen af vedväxterna (äfven
upptagen hos Kirchner, Loew och Schröter I, p. 10) synes mig,
hvad de högre buskarna angår, ej tillfredsställande. Särskildt skulle
jag vilja opponera mig emot, att under gruppen
»Schösslingssträu-elier» (Drude 1. c. p. 37) sammantöras sådana ekologiskt
jämförelsevis väl skilda typer som Rubus och Rosa. Såsom typiska
representanter för »die Schösslingssträucher» nämner han Rubi, »die
Brombeersträucher», men tillägger (p. 37) »Ihnen stehen aber sehr
nahe solche, welche ihre blühenden Achsen länger erhalten,
mehrmals blühen, sich dabei reicher verzweigen und dann den
normalen Sträuchern sehr gleichen, nur mit der Hinzufügung, dass bei
geordneter Vegetation stets junge, aus dem Wurzelstock2
hervortretende Scliösslinge in rascher Aufeinanderfolge die alten blühenden
Stämme zu ersetzen bestrebt sind. So zeigen es unsere wilden
Rosen, welche mit den erstgenannten zusammen unter der Form
der Schösslingssträucher–-von den in langsamer Erneuerung
durch Verjüngungssprosse wachsenden Sträuchern unterschieden
werden mögen.» Emellertid har af mina undersökningar framgått,
att just den sträfvan att ersätta äldre stamdelar genom från
rothalsen utgående hastigt växande basala långskott, hvarom Drude
i anförda citat talar, är ett för samtliga under min grupp »typiska
buskar» fallande representanter karaktäristiskt drag. Dessa senare
skulle alltså i konsekvens med Drude’s framställning äfven föras
till hans grupp »Schösslingssträucher», och man skulle alltså
under ett begrepp få sammanförda hvarandra ekologiskt så pass
olikartade typer, som t. ex. Rubus och Viburnum. Jag kan därför i
denna punkt ej finna Drudes indelning ändamålsenlig. Termen
»Schösslingssträucher», på svenska »turionbuskar», såsom särskild
1 1. Bäume, 2. Sträucher, 3. Zwergsträucher, 4. Schösslingssträucher.
2 I)e buskar, som här afses, hafva ej »Wurzelstock», rättare vore att använda
något af uttrycken »vielköpfige Wurzel» eller »Wurzelkrone".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
