Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
såsom t. ex. mellan Resmo by och Möckelmossen, i sprickor, som
äro endast ofullständigt fyllda.
De förra sprickorna äro oftast bredare, och karaktärsväxterna
utgöras här af Carex glauca, Cynanchum vincetoxicum (i östra
delarna af allvaret), Galium verum, Globularia vulgaris och Gypsophila
fastigiala. Dessutom påträffas här Cratægus monogyna, Juniperus
communis, Oxytropis campestris, P. fruticosa och Rosa canina.
De ofullständigt fyllda sprickorna äro vanligen smalare samt
stundom afsevärdt djupa. Här uppträder en vegetation af buskar,
såsom Cratægus monogyna, Juniperus communis, Prunus spinosa och
Rosa canina samt skuggväxter, såsom Geranium lucidum och
rober-tianum, Lactuca muralis och ormbunkar (Asplenium ruta muraria
och trichomanes, Cystopteris fragilis, Polypodium phegopteris,
Polysti-chum filix mas m. fi.). Dessutom påträfTas här förutom P. fruticosa
t. ex. Campanula persicifolia, Cirsium lanceolatum, Convallaria
poly-gonatum, Cynanchum vincetoxicum, Epilohium angustifolium, Geum
urbanum, Rubus cæsius, Rumex crispus, Torilis anthriscus, Urtica
dioica och Verbascum thapsus.
De å alfvarstäppen förekommande formationerna med P.
fruticosa äro relativt sparsamma. Något talrikare än annorstädes
uppträda de mellan Resmo by och Möckelmossen.
A alfvarängen träffar man P. fruticosa på lokaler, som äro
tuf-viga, något steniga samt — såsom ofvan påpekats — fuktiga.
Periodvis, t. ex. efter långvarigt regn, blir här marken mellan
tufvorna öfversvämmad, något, som för öfrigt äfven stundom kan äga
rum å stora ytor af kalkhällarna. A den tufviga alfvarängen växer
P. fruticosa vanligen på tufvornas sidor, sällan mellan tufvorna och
sällan å deras krön, således å sådana ställen, som under perioder
af öfversvämning visa sig vara belägna ungefär vid eller strax
ofvanför gränslinjen mellan vattenytan och tufvan. Betingas å ena
sidan växplatsen på tufvornas sidor af artens fuktighetsbehof, har
å andra sidan denna växplats en viss betydelse för tufbildningen.
P. fruticosa, mestadels den resligaste konstituenten i den
vegetation, som har sitt säte å tufvan, kommer nämligen att både direkt
och indirekt spela en stor roll för tufvans vidare tillväxt. Direkt
bidrager arten till materialtillförseln med vissna, affallande delar,
indirekt genom att diverse partiklar-—däribland frukter och frön —
som ditförts med vinden eller någon gång vattnet, stanna i skydd
af P. fruticosa-mdividen. Så tillväxer så småningom tufvans
midt-parti. 1 detta sammanhang kan framhållas en annan faktor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
