Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(54
antal ståndare samt afvikande talförhållande i blommans öfriga
kransar.
Vanligast af dessa äro de urnupna, flikiga och klufna
kronbladen. Flikningen kan beröra ett eller flera af blommans
kronblad; kronbladet kan vara deladt i två eller flera flikar; ett
kronblads flikar kunna vara lik- eller olikstora, grunda eller djupa.
Flikningen kan t. o. m. leda till ett eller flera kronblads klyfning,
i hvilket fall kronan blir öfvertalig.
Öfvertaliga kronblad kunna också uppkomma genom ståndares
petalisering. Så kan man linna alla öfvergångar från den blott
föga omvandlade ståndaren till kronbladet, likt det normala, från
ett öfvertaligt kronblad lill fyllda blommor. Wolf känner fyllda
blommor från P. erecla — där har jag aldrig observerat sådana —
och P. opaca. Han framhåller (18, p. 24), att dylika blommor äro
sällsynta hos vilda, något vanligare hos odlade exemplar.
Mera sällan får P. fruticosas blommor ett egendomligt utseende
därigenom, att de normalt cirkelrunda kransarna äro
ellipsfor-migt utdragna.
En afvikelse, som hos Ölands-exemplaren blir så godt som till
regel, är ståndarantalets reduktion i cf-bloinmorna. Härmed
förhåller det sig på följande sätt.
Som bekant, äro ståndarna i den typiska Polentilla-blomman
normalt 20, ordnade i 3 kransar (10 + 5 + 5). Den yttre kransens
10 ståndare stå 2 och 2 innanlör kronbladens bas Den mellersta
kransens 5, som äro kortast, äro belägna midtför kronbladen. Den
innersta kransens 5, som äro längst, stå midtför foderilikarna. Hos
några arter är antalet ståndare genom inskjutning af någon krans
ökadt till 25 eller 30; några arter ha genom en eller tvenne
kransars bortfallande antalet ståndare reduceradt till 15, 10 eller till
och med 5.
Inom grupperna Fruticosæ och Hupeslres — således bl. a. hos
arten fruticosa — varierar antalet ståndare enligt Wolf (18, p. 25)
mellan 25 och 30. Såsom synes af fig. 4 har här den utbredda
blombotten, »underfodret», formen af en reguljär 5-hörning. Vid
de tämligen starkt framträdande hörnen sitta kronbladen, och på
hvarje af de förtjockade, svagt konkava sidokanterna äro omkring
5 ståndare belägna. Här äro således ståndarna icke fördelade på
flera, tydligt åtskilda kransar. Af ståndarna äro de 2, som sitta
närmast hvarje kronblads bas, kortast och den på sidokantens
midt belägna längst. Om detta ståndarnas egendomliga läge inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
