Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(54
påträffas pollen, nedskakadt af insekter eller genom vindens
inverkan. Praktiskt taget kan blomman anses för utslagen redan då
kronbladen äro riktade snedt utåt, eftersom redan vid denna
tidpunkt märkena äro färdiga, och då redan nu P. fruticosas flitigaste
besökare, diptera, krypa omkring i blomman, inpudrade med pollen.
P. fruticosas blommor äro genom kronbladens gula färg — som
i motsats till Ranunculaceernas är matt — och genom det stora
antal, i hvilket de uppträda på de kolonivis växande buskarna, väl
exponerade för insekter. Honung afsöndras från den skifva, som
är belägen mellan fruktfästet och foderbladen. Enligt Wolf (18,
p. 23) är denna skifva »von einem zarten mehr oder weniger
drüsigen Zellgewebe bedeckt, welches gegen den Aussenrand zu sehr
häufig anschwillt und einen verdickten Hing (die Honigscheibe)
bildet, auf dem die Staubfäden eingefügt sind». PotentilIa-b\ommim
hänföres af H. Müller tili den kategori, om hvilken han säger
(Loew, 9, p. 336 och 337): »mit teilweiser Honigbergung», och där
honungen »nur unter besonders günstigen Umständen unmittelbar
sichtbar ist». Om speciellt P. fruticosa säger samme författare
(Knuth 7, p- 374): »die Honigabsonderung ist eine so geringe, dass
dieselbe in Tröpchenform nicht erfolgt; doch wird der glatte,
glänzende, die Staubfadenwurzeln umgebende Ring des Kelchgrundes
so häufig von Insekten, selbst von der Honigbiene, beleckt, dass
sich hier ohne Zweifel eine dünne Honigschicht findet.»
Såsom regel är å sådana lokaler, som äro särskildt utsatta för
blåst, innehåller den öländska alfvarfloran en relativt stor
procenthalt anemofila arter och ett fåtal sådana, som blott pollineras med
tillhjälp af insekter (se Törnblom, 14, p. 37). Till detta fåtal hör
P. fruticosa. De blombesökare, som jag iakttagit i denna arts
blommor, ha tillhört följande grupper:
Humlor. Jag har vid flera tillfällen tyckt mig märka, att dessa
föredraga cf-blommorna framför Q-blommorna. Då den sedvanliga
blåsten är alltför besvärande, visa sig humlorna vara de ihärdigaste
besökarna.
Diptera börja redan vid soluppgången flyga omkring i P.
fruti-cosa-kolonierna och besöka blommorna. De äro denna arts
flitigaste besökare.
Myror. Ställvis ser man myror, som ha sin hemvist i P.
fruti-cosa-tufvor, krypa omkring i blommorna, röfvande honung.
Till jämförelse kan nämnas, alt H. Müller och Knuth (7)
observerat: 2 Coleoptera, 21 Diptera och 4 Hymenoptera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
