Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(54
nämnd och ej heller i andra arbeten, som behandla Falklands
flora.
I senare arbeten har arten utan vidare anmärkning upptagits,
men någon ny fyndort för den finnes ej angifven. I Natürl.
Pflanzenfamilien (Harms och Reiche, Plantaginaceæ) säges 0111 växten
i fråga: »in den letzten Jahrzehnten nicht wieder beobachtet.»
I januari 1908 anträffade jag en Litorella vid den vattendränkta,
leriga randen af en obetydlig vattensamling ej långt från Victoria
Creek å den södra, Lafonia benämnda delen af Ost-Falkland.
Den uppträdde ganska talrikt och stod i full blom. Den föreföll
att vara ytterst lik L. uniflora (lacustris). Ett år senare fann jag
samma växt ett stycke från vattnet i Lågo San Martin (Territ.
Santa Cruz, Argent. Patagonien) vid en vik af
Cancha-Rayada-lialfön, af oss kallad Bahia Cuchillo. Den växte här å torr lera,
som vid högt vattenstånd varit täckt af sjön, och förekom i stor
myckenhet samt rikligt blommande. Äfven funnos exemplar med
mogna nötter. Jag har ej haft tillfälle att se Lechlers exemplar,
men den ofvan citerade beskrifningen ger vid handen, att det
måste vara fråga om samma växt.
Hade jag ej ägt något annat material än det falkländska, som
syntes skilja sig från vår vanliga art endast genom honblommornas
plats och stiftens längd, skulle jag knappast ha kunnat fälla något
omdöme om den sydliga artens natur. Exemplaren från Lågo San
Martin visa emellertid samma karaktärer som de falkländska,
delvis i förstärkt grad (mångblommigheten), och erbjuda dessutom i
nötternas utseende en karaktär, som synes mig direkt förhindra
ett identifierande af de båda arterna.
Beskrifning af L. australis:
I genomsnitt betydligt spädare än L. uniflora (se fig. l), 1,5—5 cm.
hög, då hanblomman medräknas. Bladen nå ibland öfver
hanblom-man, ibland äro de något kortare; de ha samma utseende som hos L.
uniflora, starkt stjälkomfattande ocli lätt bågböjda utåt. Den
axil-tära blomställningens axel är 1—3 cm. lång och afslutas af en
toppställd cf-frlomma, nedanför hvilken ett triangulärt,
stjälkomfattande högblad finnes, liksom hos L. uniflora. Honblommorna
sitta i vinklarna af hinnaktiga, stjälkomfattande stödblad, 2,5 x 0,75
— 1 mm. (fig. 4), men äro ej basala och halft gömda i örtbladets
slidlika del, utan fästa ett godt stycke upp på axeln, stundom
t. o. m. strax nedanför det ofvannämnda högbladet; hos
Falklandsexemplaren äro de 2 eller 3 tillsammans, motsatta (ibland ej fullt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
