Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
skatten och de gröfre nerverna på bladens undersida. Till skillnad
från de föregående ha vi här att göra med emergenser, sålunda
bildningar, hvari såväl epidermisceller som underliggande cellager
deltaga. Håren hos denna art ha icke den typiska klotrunda
formen, utan äro mera aflånga (fig. ö). En epidermis af mycket små,
tavelformiga celler innesluter en central massa af stora celler,
hvilka innehålla en eller ett fåtal stora
oljedroppar. Pknzigs (7) beskrifning af pärlhåren hos
Urtica penduliflora stämmer öfverens med hvad
jag funnit hos Hoehmeria, så när som på hårets
form, hvilken hos Urtica är mera klotrund. I
toppen på cellkulan hos U. penduliflora fann
Penzig ofta ett vanligt långsträckt hår.
Klyföppningar saknas konstant i urticacéhårets
epidermis.
’ Acanthaceae. Till urticacétypen låta
acantha-ceernas pärlhår närmast ansluta sig. Deras
förekomst inom denna familj synes hittills ha varit
obekant, hvilket möjligen kan förklaras af deras
afvikande yttre utseende. Så som de förekomma
på de två af mig undersökta arterna Eranthemum
neruosum (Vahl) K. Br. och Phaylopsis parviflora
Willd. ha de icke de vanliga pärlhårens kristallklara färg och
ej heller deras storlek. De ha i stället en viss likhet med
mjölhår och mäta endast V4 millimeter eller mindre i
genomskärning. På båda arterna sitta pärlhåren tätt gytlrade på bladens
undersida; hos Eranthemum kunna de ibland förekomma äfven på
öfversidan. Särskildt hos Phaylopsis äro de förvillande lika ägg af
bladlöss. De vissna mycket fort, i synnerhet hos Phaylopsis, och
lämna då efter sig en liten mörk prick, bildad af de hopfallna
cellväggarna. Liksom hos föregående familj äro dessa pärlhår
emergenser. De äga ett tämligen stadigt skaft och ett hufvud, bestående
af en inre cellmassa, utanpå klädd af en epidermis (fig. 6 och 7).
Närmaste orsaken till hårets uppkomst är en liflig celldelning, som
inträder i svampparenkymets yttre lager samtidigt med liknande
företeelse i det öfverliggande epidermislagret. Därigenom bildas en
liten vårta, som alltmer förstoras genom fortsatt celldelning i den
kambiumliknande basaldelen; cellerna, särskildt i vårtans nedre
del, komma därigenom att ligga i rader. Då håret affaller, sker
bristningen på gränsen mellan hufvudet och skaftet, så att det
Yv
Fig. ö. Hoehmeria
biloba. Klubblikt
pärlhår å bladnerv.
Leitz ok. 18, obj. :i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
