Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
sig där utför en lodrät brant af 122 m:s höjd och mer än halfannan
km:s bredd. d. v. s. af 2 1/1 gånger Niagaras höjd och dess dubbla bredd.
Uti djupa earion-bildningar slingrar sig sedan floden sicksackformigt fram,
här och där bildande trånga, svårtillgängliga klyftor, fyllda af rik
växtlighet. Den mest kända och vackraste är Palm-Kloof. på flodens norra
strand.
Den första exkursionen, som hvarje nykomling på platsen företar,
gäller själfva fallen. Från hotellet går då vägen i början fram genom
torrskog, som bitvis öppnar sig till gräsrik trädstäpp. En del träd stå
aflöfvade och kala. en del andra ståta alltjämt nu under torrtiden i grön
bladskrud. Akacior och andra leguminosträd intressera kanske att börja
med, men verka snart tröttande och tråkiga. Den mest iögonenfallande
arten bland dessa är en Copaifera coleosperma med tvenne stora
småblad. hvilken genom sin ljusa grönska och i sitt förgreningssätt
påminner om våra lindar. Den växtfamilj, som därjämte kanske mäst
karakteriserar denna skog, är Combretacéerna; såväl Combrelum som
Termi-nalia uppträda i flera arter och stor individrikedom, fullsatta af
almlik-nande eller 4-vingade frukter af skiftande storlek.
Allt närmare höres nu dånet från fallet; vägen går genom ett tätare
skogsband. som kantar floden, och så öppnar sig utsikten öfver det
mäktiga fallet, kringlivärfdt af en yppigt grönskande tropisk vegetation. Att
skildra detsamma förmår jag ej. och är ej heller afsikten med detta
bref. Låt oss i stället betrakta den vegetation, som inramar detsamma.
Det ständigt kringyrande skummet har gett upphof till en
skogsformation, visserligen af ringa utsträckning, men som dock härmar de mest
tropiska regnrika trakternas skogar; den går ock här under namnet »the
rain-forest». Riktigare torde nog vara att i den blott se en i yppighet
luxurierande galleriskog, ty de karakteristiska trädarterna där möta vi
ock utefter Zambesi-flodens stränder ofvan lallet, om ock ej i sådan
mängd och frodighet. Äfven saknas de trädartade ormbunkarna.
Scita-minéerna och en del andra regnskogsformer.
Ett inträngande i skogens inre lönar dock mödan. Träd med väldiga
stammar bilda genom sina täta kronor ett tak. som utestänger solstrålarna
och lämnar oss i halfskvmning. Det allmännaste trädet är en Myrtacé
med stora hårda blad. Syzygium cordalum. till hvilken sluter sig en eller
två andra arter af släktet. Blandade med dem resa sig trenne
Ficus-arter: en af dem är egentligen en halfepifyt och ofta ser man smärre
exemplar i trädens klykor, nedsändande luftrötter mot marken. Bland
de mera iögonenfallande träden är den vackra palmen Phoenix reclinata,
växande i grupper här och där och utmärkt genom sina smärta eleganta
stammar. Beträflande denna iakttog jag samma egendomlighet hos
rötterna, som vi haft tillfälle att skåda på en odlad Phoenix-arl i lilla
växthuset i Upsala och som för ett 20-tal år sedan skildrats i Bot. Notiser,
att nämligen rotspetsarna blifva negativt geotropiska och växa rätt upp
öfver jordytan ett stycke. Det, som ger dessa träd deras tropiska
urskogsprägel, är ej blott deras mäktighet och deras ovårdade växt — ofta
ligga stammarna vågrätt eller lutande i alla riktningar — utan äfven
förekomsten af plankrötter, som likt på kant ställda bräder stråla ut åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
