Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Om CalamagTOstis Langsdorffii (Link) oeh. dess förhållande
till C. purpurea Trin.
En estländsk Calamagrostis-forskare, R. Lehbert, har i Mitteilungen
des Thür. Bot. V.» 1911 gifvit ett nvtt uppslag i denna fråga och därmed
lyckats föra den ett väsentligt steg fram mot dess lösning.
Link uppställde sin sedan så mång- och misstydda »Arundo Langsdorfs
1821 i Enum. plant, liorti Berol., härstammande från frön, samlade af
Langsdorff 1805 på Unalaschka (en af de Aleutiska öarna), samt odlad i
liera botaniska trädgårdar; däremot synes intet pressadt ex. existera af
den vilda växten, som hvarken på Unalaschka eller annorstädes sedan
blifvit funnen. Lehbert har förtjänsten att ha riktat uppmärksamheten
på denna bortglömda ursprungliga C. Langsdorfiii; han har undersökt en
mängd ex. i ryska och tyska samlingar, och genom hans noggranna
beskrifning samt talrika, särdeles instruktiva fotogrammer af småaxets
re-spektiva delar framstår den nu relativt klar.
Ett rätt intressant supplement till Lf.hberts material ge ex. i
Riksmuseum, tagna af N. J. Andersson i H. B. så sent som 1853, samt ett af
C. F. Nyman, taget i Upps. bot. trädg. 1839, visserligen utan namn. men
lätt att konstatera som den Langsdorffska arten, då ingen annan
purpu-raj-artad Calamagroslis med knäböjdt borst tills dalo är funnen. Det är
nämligen denna borstets knäböjning, som Lehbert anser vara en
konstant skillnad från alla de oändligt skiftande formerna af Gal. purpurea-,
Langsdorffii skulle på grund häraf enligt L. vara att föra till sectio
De-jeuxia, hvarom den äfven påminner genom kortare och sparsammare
blomhår, bredare skärmfjäll, borstets insertion närmare blomfjällets bas
samt bättre utveckladt blomrudiment
A andra sidan visa de nyssnämnda, utmärkt vackra Anderssonska
exemplaren fullständig öfverensstämmelse med purpurea både i habitus
och alla öfriga karaktärer, äfven i den kleistogama blomningen med
inneslutna, små, gula ståndarknappar, en efter min mening särdeles
viktig karaktär. I den strid angående förhållandet mellan C. Langsdorffii
och purpurea, som uppstått mellan Lehbert och direktorn för
Peters-burger-museet S. Litwinow, måste jag på grund häraf ge den senare
såtillvida rätt, att Langsdorffii och purpurea omöjligen kunna betraktas
som skilda species i Linnéansk mening; men väl kan Lehbert anses ha
uppvisat, att de minst utgöra skilda elementararter, man torde mest
praktiskt ställa dem som skilda subspecies af en kollektivart. I valet
mellan Langsdorffii och purpurea (båda från år 1821) som namn för
denna kollektivart synes mig det senare, såsom gällande den
ojämförli-gen större formkomplexen. afgjordt vara att föredraga.
Både Anderssons och Nymans ex. visa den olikheten mot tidigare tagna
ex., att blomhåren äro längre och rikligare, särskildt i jämförelse med
de antagligen äldsta, från Hort. Gorekinus vid Moskva, där väl
Langs-dorffs frön från början blefvo sådda. Af Lehberts fotogrammer
tyckes framgå, att ex. af senare årtal visa en någorlunda jämn öfvergång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
