Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
nas magrn Cesiolichen-hed. Mindre starkt trycker det petrografisk»
underlaget sin prägel på björk- och barrskogsbältenas vegetation.
N. om Stora Sjöfallet går lerskiflern under Ebbatjåkko i dagen
obetydligt öfver fallhufvudets höjd och är till stor del
borterode-rad, så när som på enstaka »raukar» (se fig.). På den skyddade,
delvis insänkta marken frodas björkskog med tall till omkring 465
m. höjd. Undervegetationen är den vanliga
Empelrum-Myrlillu.i-Vaccinium-mattan alldeles som på moränmark. Anmärkas kan
blott enstaka förekomster af Cæloglossum uiride f. subalpiiium och
Listera cor data. Under Nieras var sluttningen till minst 000 ni.
h. ö. h. synnerligen rik på asp, men endast som fotslänga årsskott
i fältskiktet.
I vittringsgruset under Nieras’ lodräta (syenit?-)väggar vid 605
700 m. höjd ö. Ii. frodas yppiga ormbunkskolonier, som vid milt
besök i midten af juli ännu befunno sig på ett tämligen
outveckladt studium. (Fjällen äro i år ovanligt snörika.) Någon
.ståndortsanteckning gjordes ej här, men vegetationen liknade i hög grad
nedan skildrade raskoloni från björkskogsbältet på Kirkao. Kit
framstående rum i formationen intaga utom de stora ormbunkarna
Mulgedium, Epilobium angustifolium och Hume.v arifolius. Häris
quadrifolia, Kubus idarns och It. saxatilis kontrastera mot Hlwdiola
rosea och Saxifraga cernua i klippspringorna därintill. Denna
koloni låg i trädgränsen, men rönnen klättrar i klippspringorna
åtskilligt högre, minst lika högt som de öfversta björkarna,
omkring 750 m. ö. Ii. Samma förhållande iakttogs på Al|ep Kirkao.
I rasbranterna sågos äfven enstaka exemplar a( Aspidium Lonchitis,
hvilket tillsammans med kolonisationen i öfrigt talar för att siluren
vid ifrågavarande nivå ännu icke är fullständigt försvunnen.
På A|le|) Kirkao sågs ett likartadt, synnerligen frodigt
ormbunks-ocli örtsamhälle något längre ned i björkskogen under ett stup i
skifTerbältet. Höjden togs till 565 rn. och vittringsgruset var här
med säkerhet rikt på silurbildningar. I fältskiktet voro bl. a.
följande arter
rikliga—ymniga: Athgrium fi ti.v femina (?), 1’hegopteris alpesiris (?)’
och polypodioides, Holystichum filix mas och spinulosum, Onoclea
Struthiopteris, Cirsium heleroplujllum, Epilobium angustifolium,
Gera-nium sylvaticum, Gnaphalium norvegicum, Melandrium rubrum,
Mulgedium alpinum, Myosotis alpesiris, Humex arifolius, Slellaria
nemorum, Trollius europwus, Viola biflora samt
’ Ormbunkarna ännu ofullständigt utbildade.
Svensk Botanisk Tillskrift 1911. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
