Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
ju mycket väl ha att göra med ett antal elementararter, som
hybri-disera, och hvilkas bastarder visa en polvmorf afkomma. Tyvärr
är väl liljekonvaljen ett ovanligt dåligt försöksobjekt. 1
ofvannämnda trakt är fruktsättningen dålig, och öfverallt är
utvecklingen så långsam, att många år skulle förgå, innan något brukbart
resultat skulle vinnas.
Troligen skulle jag alldeleles ha afhållit mig från att befatta mig
med saken, om ej ett par af formerna redan blifvit i litteraturen
omnämnda och en af dem till och med erhållit en biologisk
tolkning, som icke bör få stå oemotsagd. •— Saken är ju af ringa
betydelse, men den rör en af våra allmännaste och mest populära
växter och kanske därför förtjänar ett omnämnande.
Jag har naturligtvis i den tillgängliga litteraturen sökt erhålla
uppgifter om variationen hos Convallaria. I de allra Hesta svenska
Horor linnes om blommorna knappast något annat angifvet, än att de
äro klocklika, hängande och rent hvita. Endast hos C. F. Nyman
fann jag en annan uppgift, nämligen att blommorna i botten äro
»rosenrödt strimmiga (Sveriges fanerogamer II, s. 348, 1868) eller
»något rosenröda» (Svensk fanerogamflora, s. 83, 1873). Hos
Raun-kiær, o. c. s. 226 anföres, att blommans diameter växlar från 6
till 11 mm., samt att färgen stundom varierar så till vida, att kring
ståndarnas bas 6 röda fläckar kunna uppträda eller att helt
blekröda blommor förekomma.
I den tyska litteraturen ha dessa former varit mera
uppmärksammade. Den äldsta notis jag känner är I. Gaudins i Flora
hel-vetica II, s. 327 (1828), och den lyder: »Convallaria maialis ß
co-rolla latius breviusque campanulata. Filamenta in var. ß basi
rubra.» Det är denna form som Ludwig i Deutsche Hotan.
Mo-natsschr. 1882 gjort till föremål för närmare betraktelser. Han
omtalar där förekomsten af en form med större blommor än hos
den vanliga, med mörkare gula ståndarknappar och med röda eller
violetta fläckar vid strängarnas ansvällda basalparti. Vidare skulle
i hyllets botten fri honung afsöndras. Vi skulle sålunda ha att
göra med en mera entomopräpod1 form än den vanliga, rent hvita,
hvilken som bekant (se t. ex. Knuth, Blütenbiologie, II: 2, s- 473)
visserligen innehåller socker i väfnaden vid hyllets bas, men saknar
körtlar, som afsöndra honung.
1 lictr. denna term se Skottsberg, Feuerländische Blüten. Wiss. Ergebn. der
Schwed. Südpolarexpedition. Bd. IV : 2. Stockholm 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
