Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
sålunda skaftade pistillen en tydlig ansvällning i sin nedre del, d. v. s.
i fruktämnet, som i sitt ansvällda parti hyser en stor mängd bladanlag
af till en början grönhvit färg. Dessa blad, som tydligen ej äro annat
än de omvandlade fröämnena, bilda sedan en ny blomma af samma
storlek och färg, som den första. Ur fruktämnet kunna dessa blad utträda
pä två sätt, nämligen antingen från sidan genom en längsgående springa,
som ej når upp till märket, eller också öppnar sig pistillen i sin spets,
hvilket dock inträffar vida mera sällan. 1 båda fallen kommer emellertid
pistillen till sist att klvfvas i hela sin längd, hvarefter de båda hälfterna
ingå som foderblad i den nva blomman. De äga som sådana fullkomligt
samma utseende beträffande storlek, form och färg som de verkliga
foderbladen. men röja tydligt sin härkomst genom de i midten kvarsittande
märkena. Den nva blomman förfogar öfver ett stort antal kronblad,
ibland bortåt ett 20-tal, men inga befruktningsorgan. Någon gång, ehuru
mera sällan, framväxer ur denna en blomma numro 3, och man har då
ej mindre än trenne till synes skilda blommor instuckna i hvarandra.
Någon befruktning kan gifvetvis ej komma ifråga, men den vegetativa
förökningen främjas genom knoppbildning å de nedersta, rosettställda
bladen. För en och samma lokal upprepas anomalien år efter år.
Förutom i Värmland har jag insamlat ex. med liknande abnorma
blommor i Västergötland och Jämtland. Att denna form finnes litet hvarstädes
i vårt land, tager jag för afgjordt på grund af ett rätt stort antal exemplar,
som jag varit i tillfälle se från skilda trakter. — Medan hos oss formen
hittills föga uppmärksammats har den i utlandet redan tidigt varit
föremål för omnämnanden (Ci.L’SIL’S har är 1601 angifvit den under namn
af Cardamine allera /Iure pleno,. Den som först närmare fäst
uppmärksamheten på fenomenet och uppvisat, hvari det för blomman egendomliga
och monströsa egentligen består, är säkerligen Godron, som 1845 i
Mémoires de la Societé Royale de Nancy utförligt beskrifvit af honom i
Frankrike insamlade blommor af detta slag.
C. amara. Här och där genom hela Älfdalen ända upp till Långflon
i N:a Finnskoga; troligen ej heller sällsynt i de västra socknarne.
Arabis arenosa. Synes förekomma sparsamt i Älfdalen; iakttagen
nordligast vid Transtrand i Dalby. Däremot uppträder den i utomordentligt
riklig mängd i norra Fryksdalen: Fryksände, Östmark och Hvitsand.
Sommaren 1910 var det här ej blott äkrarne, som uppvisade den i massor,
utan äfven landsvägskanterna, sand- och grustagen voro ibland formligen
hvita af de ymnigt utvecklade blommorna. För öfrigt har den spridt
sig upp genom S:a Finnskoga ända bort till Medskogen nära norska
gränsen, där jag dock blott iakttagit enstaka exemplar. Sammanställas härmed
Larssons sparsamma uppgifter om växtens förekomst i landskapet på
1860-talet, är det tydligt, att den sedan dess fått här liksom i åtskilliga
andra provinser en mycket stor spridning. — .4. arenosa *suecica har jag
ingenstädes observerat.
.4. thaliana. För denna art återigen tyckes Larssons uppgift, att den
förekommer sällsynt i Fryksdalen, fortfarande gälla. Jag har nämligen
i Östmark ej lyckats finna den annorstädes än på Ränneberget och där
i ytterst ringa mängd, f Älfdalen har jag ingenstädes spårat den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
