Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
busklagg. Med lagg menar man ju den fullfärdiga högmossens
gräns-formation mot fastmarken. Då enligt hvad jag i slutet af uppsatsen
ämnar visa, ifrågavarande buskformation vid en framtida högmosses
transgression öfver kärret utgör begynnelseformationen för den
egentliga mosslaggens viktigaste afdelning, laggbäcken, anser jag, att den
redan från början bör kallas ett slags lagg.
Som af den växtfysiognomiska kartan synes, förekommer
busk-laggen rundt högmossekärret blott med ett par afbrott. Den är, som
jag nyss antydde, tillfmnandes endast där kärret gränsar till skog
och linnes ibland icke ens där. Den saknas alldeles på en sträcka
af omkring 500 m. strax S och SV om högmosseområdet, hvilket här
stöter till typisk granskog. O om mossen har skogen i senare tider
blifvit uthuggen, och ett slags örtbacke har här uppstått med höga
gräs, Calamagrostis-arter m. m. Här linnes busklaggen ännu kvar,
men tör en tynande tillvaro. Den behöfver för sin trefnad tydligen
»ryggstöd» af skogen.
Busklaggen kan indelas på två olika sätt, dels i vertikal led
dels efter sin sammansättning. I förra fallet skiljer man mellan
laggens bottenformation och laggtufvorna, i senare fallet kan man
uppställa åtminstone tvenne olika hufvudtyper, björk-al-lagg och
vS«/;.E-lagg, af hvilka den förra vanligen gränsar till öppet kärr, den
senare till löfkärr, med hvilket den bildar öfvergångar.
Björk-al-laggen karaktäriseras, som namnet antyder, af björk- och
albuskar, som stå på tufvor, ofta rätt höga, hvilka för öfrigt till stor
del äro bevuxna med skogselement. Dessa tufvor kunna dessutom
äfven bära enstaka exemplar af tall och gran samt särdeles ofta
Rhanmus frangula, någon gång Viburnum opiilus och Sorbus aucuparia.
Inom Salix-laggen äro tufvorna mera tunnsådda och kunna till
och med alldeles saknas. Salices förekomma såväl på tufvorna som
uppstigande direkt ur bottenformationen. Skogselementen äro mera
sällsynta, beroende på, att denna afdelning ofta bildar busklaggens
mot kärret längst framskjutna förposter. Under det björk-al-laggen
är tämligen tunn (i vertikal utsträckning) och ljus, utmärker sig
Salix-laggen genom att bilda mäktiga, täta, ofta ogenomträngliga snår. Luften
inne i Sa/i-r-laggen är äfven under torra dagar mycket fuktig. Enstaka,
tämligen höga tallar, granar och björkar föra ibland en tynande
tillvaro på höga tufvor, hvilket vittnar om, att här en gång funnits den
andra af laggens hufvudformer. I allmänhet kan man säga att
Salix-laggen bär en betydligt mera hvdrofd prägel än björk-al-laggen.
Några ståndortsanteckningar skola ge en fylligare bild af laggens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
