Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i :t:i
medium, af hvilka de båda förstnämndas samt de nyssnämnda
fanero-gamernas förekomst äro ett utslag af den starkare belysningen.
Förhållandet visar, att ett visst samband linnes mellan de båda kant
formationerna, busklaggen och kärrängarna.
Ännu några saker rörande busklaggens växtfysiognomi äro värda
ett omnämnande. Ett stycke SV om högmossprofilens sydöstra
ändpunkt (se kartan Tafla I) utgöres laggen af nästan ren al-lagg.
Träden stå på höga tufvor med vegetation af ungefär samma
sammansättning som den ofvan beskrifna. Mellan dessa trädbärande tufvor
förekommo sådana bildade af Carex acuta, och hvilka hade en höjd
af ända till (i—7 dm. Äfven förekommo täta men lägre tufvor af
Carex ampullacea. Marken mellan dessa Carex-tufvor är
vegetations-lös och betäckt af vissnade löf frän alarna. Men ell stycke längre
in mot land i denna lagg förekom såsom den enda botten växten
Coralliorhiza innata i talrika exemplar. Ännu något längre in i den
långsamma öfvergången till granskogen uppträdde i täta bestånd
Equisetum silvaticum utan inblandning af andra växter.
Ett par typiska laggväxter, som icke blifvit nämnda i det
föregående, äro Lijsimachia vulgaris och Calla palustris. Den förra finnes
i stora kraftiga exemplar i yttre delarna af den mäktiga busk-laggen
strax O om torpet Löfhvddan. Denna består här af mycket tält
stående, höga tufvor med Alnus glutinosa och Betitla odorata, hvilkas
löfverk bildar ett slulel tak. Marken mellan tufvorna saknar mossor,
och vegetationen utgöres endast af (utom Lijsimachia) Comarum
pa-lustre i verkliga jätteexemplar med blad af ända till 2 dm:s
diameter saml- Menyanthes trifoliata, äfven den ovanligt storväxt.
Formernas storlek beror antagligen på den starka beskuggningen och den
stora luftfuktigheten. I .S’a/f.r-laggen pä Nyby-vikens sydvästra sida
finnes i enstaka exemplar Calla industris, en växt, som troligen skulle
kommit att spela en mera framstående roll i en framtid, om ej
mossens utveckling nu blifvit i förtid afbruten genom utdikningen.
På Södra Myren är laggen vanligen af alldeles liknande slag som
på Stormossen. På elt och annat ställe kunde dock en annan form
iakttagas. Så I. ex. vid norra ändan af den här dragna profilen.
Laggen var där mycket mäktig och gränsade intill en löfäng. Dess
yttre delar utgjordes af täta, höga alar, som stodo direkt i
botten-formationen; tufvor saknades alldeles. Innanför delta täta och höga
snar var trädvegetationen mera gles. Marken saknade fullkomligt
mossor men hade elt tätt mellersta fältskikt af steril Spiræa
Ulmaria och (ibland fertil) Valeriana of/icinalis: äfven förekom Paris gua-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
