Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lf> 7
Carex ampullacea-löfkàrrel räknas, till den senare Eriophorum
alpimim-löfkärret. Om af någon anledning inom en del af myromradet en
starkare förändring af fuktigheten äger rum, sker långsamt äfven en
vege-tationsförskjutning åt endera hållet. Hvilka varianter af de stora
tv-perna, som komma att ersätta hvarandra, beror naturligtvis på
omständigheterna i hvarje särskildt fall. Delta är en af förklaringarna
till del virrvarr af olika (hufvudsakligen bland-)formationer, som ej
sällan sammansätta vegetationen i våra kärr.
Sta rrm ossen.
Med starrmosse menar jag ell växtsamhälle, som har ell
bollen-skikt af torfbildande Sphagna, och där fältskikten utgöras lill
öfvervägande del af Carices. Formationstypen bildar, som den
växt-lysiognomiska kartan (Tafla I) visar, en sluten ring rundt högmossen.
Längst i SV är den emellertid rätt dåligt utbildad, beroende därpå,
alt myren genom del gamla utdikningsföretaget här varit torrare
under många årtionden. Starrmossen behöfver, som jag nyss
framhållit, för sin bildning och utveckling stor fuktighet.
Trots sin ringa bredd är formationen tämligen regelbundet
utbildad. Bredden tillåter visserligen ingen distinkt uppdelning i
likhet med kärret, men vid noggrann iakttagelse kan man dock urskilja
en viss heterogenitet. I sina yttersta, d. v. s. från högmossen mäst
aflägsna delar löper den ut i kärret i långa, smala uddar på högst
etl par meters bredd och 5—7 m:s längd. Här förekommer i rätt stor
mängd Scheuchzeria palustris, en växt, som på andra håll i Sverige
spelar en roll i själfva högmossevegetationen. Den är äfven anträffad
på ett par ställen i kärret (t. ex. inom profytan n:o 9). Den andra
kanten, närmast högmossen, karaktäriseras i främsta rummet af
Carex ampullacea. Eriophorum förmedlar längst i X öfvergången till
den endast här utvecklade tufdunsmossen. Starrmossens bottenskikt
utgöres hufvudsakligen af Sphagnum ohtusum. i de yttersta
gränsområdena mol kärret blandad med Sphagnum contortum, inåt
högmossen med Sphagnum angustifolium. samt Amblystegium fluitans. Få
ell ställe har insamlats den nordliga Sphagnum Lindbergii, spelande
ungefär samma roll som Sphagnum contortum i starrmossens
utkanter (se sid. 153).
Följande ståndortsanteckning (N:o 10 å kartan), gjord af Fries,
ger en föreställning om starrmossens vegetation. Profytans storlek:
3x10 m. (19 19/? 07).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
