- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
177

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

mossen går i allmänhet ej högre än till V«-m:s-kurvan.
Höljeområ-det sträcker sig från ljung-C/adina-mossens gräns ett godt stycke in
på mossens yta till något ofvanför 1 Vs-ni:s-kurvan. Här vidtar
mosshedens Vaginatum-iacies och regenerationsområde.

i sin undersökning öfver småländska mossar inlåter sig
Gustafsson (1909) på en del frågor rörande högmossarnas arkitektonik.
Han kommer därvid Lill det resultat, att en mosses form så
småningom genom sin utveckling blir något hvälfd, dock plattare än
man vanligen är böjd att anse. Genom mina studier såväl i
Bälinge som på andra håll har jag kommit till den slutsatsen, att
mossens yta från början kan vara betydligt hvälfd, äfven om den
icke, såsom fallet ju är i Bälinge, påverkas af underlaget. Den
starkt hvälfda formen bibehålles, så länge vegetationen befinner sig
på ljunghedsstadiet (med eller utan höljor). Mossen är ännu
jämförelsevis torr och den här bildade torfven af tämligen fast
beskaffenhet. Då mossen kommer in på det regenerativa stadiet, blir
torfven mera lös och våt. Ytan öfvergår vanligen att bli nästan
plan. De centrala delarna af en sådan mosse komma enligt mina
iakttagelser att ligga fullkomligt horisontellt, såvida icke särskilda
omständigheter tillstöta. De ute i mosshedens Vaginatum-facies
(med eller utan Scirpus ccespitosus) lefvande ljungmossepartierna
kunna af en eller annan anledning bli något utdragna på längden
och orienterade i en viss riktning, såsom fallet är på
Skagershults-mossen (von Post 1910 sid. 22). Genom torfvens blöta och lösa
beskaffenhet kunna dessa fastare strängar tjäna som ett slags slussar.
Därtill kommer den inre byggnaden af den på ytan blöta torfven:
den är öfverallt, på alla nivåer, genomväfd af ett belt nät af dylika
i Vaginatum-torfven dränkta Callunetum-strängar. Allt detta kan
samverka till alf förändra mossens topografi, och den kan sakta
slutta mot lägre mark utan utbildning af lagg. Torfven kan
dock ibland t. ex. efter långvariga rägn bli särskildt lös, och om
laggen ej längre förmår tjänstgöra som damm, är en katastrof ej
utesluten: ett genombrott af laggpartiet kan äga rum, och den
instängda Vaginatum-torfven kan flyta ut öfver kringliggande
område (dylika »Moorausbrüche» äro beskrifna af bl. a. Klinge 1892
sid. 437 ff.). Denna uppfattning om mossarnas arkitektonik
stämmer i hufvudsak med Webers (1902 sid. 135 ff.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free