Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Sphagnum teres Schimpr. _ X X +
Warnstorffii
Huss..... ( + ) + + ( + ) X — — — + —
Sphæmcephalus palustris + + + X + + + — + — —
Stereodon arena lus....... + — — — X — + — — — —
Thuidium Blandowii . — + + X
» recognitum ... X
Marklafvar:
Cetraria islandica + X
nivalis + X —
Cladonia rangiferina * alpesiris + X _
, Cladonia rangiferina ci vulgaris + X
Cladonia rangiferina ß silvatica + X
HÖGMOSSENS SLUTSTADIUM.
I del föregående har påpekats, hurusom högmossen i vara dagar
transgredierar öfver kärret. Om dess utveckling ej blifvit afbruten
genom utdikningen, skulle den med all sannolikhet också ha
fortsatt transgressionen, ända tills den uppnått fasta landet och
därefter hade den transgredierat öfver skogen. Först nu skulle verklig
mosslagg ha börjat utbildas, och denna skulle ha blifvit desto tydligare
och vackrare, ju brantare sluttning mot mossen moränen hade haft.
Mosslaggarna äro studerade af J. P. Gustafsson (1909) och von
Post (1910). Den senare har skildrat deras växtfysiognomi och
illustrerar sin framställning med en af inig uppgjord karta öfver
en del af den synnerligen vackert utbildade laggen pä den stora
Skagershultsmossen i Närke (1910 sid. 6). Den förre har genom
sina undersökningar på småländska mossar klargjort laggens
funktion för mossens dränering. Jag skulle för min del här vilja
bidraga till laggproblemets lösning med ett försök till förklaring af
lagg-formationernas uppkomst.
Af den nämnda kartan öfver Skagershultsmossens lagg framgår,
huru densamma kan indelas i ett antal skarpt åtskilda zoner. När-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
