- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
197

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

söder och de sedan gammalt i botaniskt afseende kända delarna af
Lule lappmark. Dock kan denna växtförteckning endast betraktas
som en första ofullständig grundval för kommande mera ingående
undersökningar, om hvilka man får hoppas, att de äfven skola
om-falla trakterna norr, väster och sydväst om Kebnekaise borl mot
riksgränsen, de kanske botaniskt minst kända delarna af de svenska
fjällen.

Artförteckningen, som omfattar Kalixälfvens dal från Kalixfors
vid Ofotenbanan i öster Lill Kebnekaise i väster, är byggd dels på
iakttagelser under kortare besök i Kalixforstrakten sommaren 1900
och 1908 (jfr Birger 3), dels på anteckningar under en färd 1909
från Kalixfors Lill Kebnekaise, där ell uppehåll på omkring en vecka
gjordes. Under denna korta tid medhanns hufvudsakligen endast
en undersökning af den nedanför Kebnekaisemassivet liggande
Ladljo-vagge samt sydsluttningarna af Kebnetjåkko.

Som att vänta var, visade sig floran i denna af hårda och
svàr-vittrade hornbländeskiffrar och gabbrobergarter bildade fjälltrakt
invcket fatlig. En rikare flora torde dock efter allt att döma vara
att finna något längre mol öster, där det silurstråk, som bildar
gränsen mot urbergsområdet, skär Ladtjovagge och Vistesavagge.

I stor tacksamhetsskuld står jag till min reskamrat lektor Ernst
Hemmendorff, som på alla sätt varit mig behjälplig under mitt
arbete, och som meddelat anteckningar öfver floran och
barometer-siffror från en bestigning af Kebnekaises topp den 21 juli 1909.

Af hvad som rör vegetation och flora, skall i det följande
endast några förhållanden, som i detta sammanhang synts mig äga
särskildt intresse, beröras, en redogörelse för växtsamhällena,
snölägenas Hora etc. kommer att i annat samband publiceras.

*



Väster om Kaalasluspa vidgar sig Kalixälfven till en rad af
långsträckta sjöar, af hvilka Kaalasjärvi (463 m.), Holmajärvi (466 m.)
och Pajtasjärvi (468 m.) äro de största. I den senare sjöns västra
del tömma sig älfvens båda källfloder, den mera betydande, från
nordväst kommande Vistesajokk och den mindre, nästan rakt i
väster och öster rinnande Ladtjojokk. Vid foten af Tjäuratjåkko
vidgar sig den senare till den omkring tre kilometer långa
Ladtjo-jaure (514 in.). Väster om denna sjö höjer sig dalen jämförelsevis
sakta, så att stigningen på den öfver 1 Vs mil långa sträckan lill
foten af Signetjåkko endast belöper sig till omkring 100 in.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free