Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
gärna ha undgått den nitiske utforskaren af Helsinglands flora J. A.
Wiström, som hade sin hemvist i Hudiksvall.
Mpd. Enligt Collinder8) här och där efter kusten, sparsam —
måttlig: Njurunda1) Herst.; Alnö med närliggande skär1) och
Tyn-deröl).
Vb.’). Då jag rörande utbredningen af Hippophaë rådfrågade
Hackmans flora4), fanns i denna ingen lokaluppgift för Vesterbotten i den
inskränkta betydelse, hvari det här tages; häraf har jag förledts att
tro, alt den där saknas.
Tullförvaltaren Vleugel har nu emellertid meddelat mig i bref:
Hippophaë förekommer särdeles ymnigt i Holmögruppen utanför
Umeå. Af mig är den iakttagen på Sörgadden, på hvilken fyren är
belägen, i så stor myckenhet, att fyrbetjäningen funnit fördelaktigt
att af frukterna bereda saft och sylt. Saften liar en fin, frisk syra,
men syltet är mindre godt. Vidare förekommer den på
Gropsgrun-det med kringliggande holmar ymnigt. Äfven på östra sidan af
Ängesön lär den förekomma rätt ymnigt. På fastlandet uppgaf
Laestadius för 111ig, att han iakttagit den å strandsträckan mellan
Holmsund och Tallefjärdenl) på flera ställen rätt ymnigt; själf har
jag iakttagit den på Klyfskär och andra holmar i Täfta skärgård
(mellan Holmsund och Säfvar). Vidare har lektor Otto Holm
anträffat den å Bjuröklubb (Löfånger) rätt ymnigt.»
A’b. Piteå skärgård, Hunden1); Haparanda skärgård1), t. ex.
Seskarön; enligt Hackmans flora: Nederkalix skärgård; Luleå
skärgård: Junkön; Småskären5) o. s. v.
’) Exemplar finnes i Herb. mus. Ups.
*) E. Collinder, Medelpads Hora (1909).
s) Från det forna landskapet Vesterbotten afskiljes här Norrbotten (Nb), som på
grund af en allt allmännare praxis tydligen är på väg att blifva ett skildt
landskap.
4) Backman & Holm, Elementarflora öfver Vesterbottens och Lapplands
fanerogamer och bräkenartade växter (1878).
") Jag har ej lyckats få reda på, hvar Småskären äro belägna, och kan således
ej afgöra, huruvida de ligga i Vesterbotten eller Norrbotten. I samband härmed
får jag betona vikten däraf, att etiketter på herbarieexemplar affattas tydligt, så att
villrådighet om fyndortens läge ej kan uppstå. Redan vid den lilla växtgeografiska
utredning, hvarom det här är fråga, har jag råkat på många fall, i hvilka det brutits
mot denna regel, hvarigenom det mött svårigheter, ja i en del fall hittills varit mig
omöjligt att identifiera på etiketter angifna fyndorter. Häraf framgår ock, att det
är mycket stora och onödiga svårigheter, som vi skulle utsätta oss för, om vi vid
en preliminär växtgeografisk undersökning af Sverige beslöto oss för att begagna
andra geografiska enheter än landskapen, som ha en så långvarig häfd för sig i vår
litteratur och på växtetiketter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
