Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
ris vulgaris, Limosella aquatica, Utricularia vulgaris. Flerstädes ha
emellertid dessa vattensamlingar så småningom uppgrundats och efter hand
förändrats till mossar. I dessa småmossar förekomma bland andra Equisetum
fluvialile, Molinia coerulea. Eriophorum polystachium, latifolium och
vagina-tum, Scirpus cæspitosus, Rhynchospora alba och fusca, Carex slelliilala och
Goodenowii, Comarum palustre, Drosera rotundifolia, Viola palustris,
Hy-drocotyle vulgaris, Peucedanum palustre, Cornus sueciea, Vaccinium
Oxycoc-cus, Erica Tetralix, Pedicularis palustris och silvatica, Pinguicula
vulgaris, Utricularia intermedia och minor.
Åker- och ruderatfloran är föga olik den å fastlandet. Som emellertid
åkerbruket af lått förklarliga skäl ej kan drifvas i någon större skala och
utsäde aldrig tages från annat håll, saknas några å närmaste fastland
vanliga åkerogräs, t. ex. Agrostemma Gilhago, Galeopsis speciosa,
Chrysanthemum segetum och Centaurea Cyanus. Ett anmärkningsvärdt
förhållande är, att ett flertal växter, som i allmänhet anses vara åker- och
ruderatväxter, här förekomma uteslutande å hafsstränderna. Så är fallet
med Melandrium album, fapaver dubium, Melilotus officinalis, Conium
maculatuni, Anagallis arvensis, Cynoglossum ofßcinale, Galeopsis bifida,
Hyoscyamus niger, Valerianella olitoria, Tanacetum vulgare, hvarförutom
sådana växter som Triticum repens, Urtica dioica, Fumaria officinalis,
Cirsium arvense och Sonchus arvensis synas trifvas minst lika bra pä
hafsstränder, som å kulturmark. I hvad mån stränderna i allmänhet ha
hafsdriften att tacka för sin flora, är ännu outredt, men säkerligen ha de
flesta af de ofvannämnda växterna förts till sina respektive växtplatser af
h a fsströ m mar n e.
Frånräknadt tillfälligt anträffade och förvildade utgör antalet inom
området nu kända arter 619. Häri ingå dock 42 Taraxacum- och
Hiera-cium-arter.
«
I artförteckningen äro de Johanssonska1 ymnighetsgraderna använda.
Tecknet ! efter en lokal betyder, att jag själf sett växten därstädes samt
efter en persons namn, atl jag sett herbarieexemplar insamlade af
personen i fråga å uppgifven lokal. Nomenklaturen är i enlighet med
Förteckning öfver Skandinaviens växter, Lund 1907.
ARTFÖRTECKNING.
Woodsia ilvensis L.) R. Br. Sälls. Spårs. Knarrholmen!
Cystopteris fragilis L. Bernh. Täml. sälls. Spårs. Knarrholmen!,
Räfhofmen!, Styrsö (S„), Tornö!, Vargö!
Dryopteris Filix mas (L.) Schott. Allm. Måttl.
I), cristata L.) A. Gray. Sälls. Spårs. Styrsö (S.!).
I), spinulosa (Müll.) O. Kuntze. Allm. Måttl.
*dilatata (Hoffm. A. Gray. Brännö!, Känsö park!
D. Phegopteris L.) C. Christens. Täml. allm. Måttl.
1 K. Johansson, Gotlands växttopografi och växtgeografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
