Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
terer ej alltid gå hand i hand med den inre »mognaden», utan bli något
efter. Så kan tänkas en skenbar konstans af en form så länge de yttre
betingelserna äro de samma. — J[an har lagt för stor vikt på vissa
karakterer vid uppställandet af arter. De visa sig alltför svaga och
variabla. Så är fallet med loberingen hos Euastrum- och
Micrasterias-arter samt anordningen af knölar (s. k. scrobiculata-former), som kan
vara gemensam för liera arter.
Den 26 mars 1912.
Docent N. E. Svedelius föredrog om spermatiebildningen hos Delesseria
sanguinea.
Fil. lic. G. Samuelsson höll ett föredrag om Diapensia-blommans
morfologi. Föredraganden hade sökt utreda fröämnenas utvecklingshistoria
hos Diapensia lapponica, framför allt för att se efter, huruvida dessa
kunde lämna några bidrag till bedömandet af familjen Diapensiaceæs
systematiska ställning. Han hade härvid iakttagit några förhållanden,
som syntes honom vara af en viss betydelse. Fröämnena voro
hetero-tropa (enl. Agardhs terminologi), endospermet bildades genom upprepad
celldelning, och fröskalet bestod af ett enda skikt (integumentets yttersta).
Häri öfverensstämde Diapensia med de hittills undersökta Bieornes-typema,
men afvek bestämdt från Polemoniaceerna. Undersökningen hade sålunda
lämnat ytterligare stöd åt den numera vanliga åsikten, att familjen
vore att räkna till Bicornes.
Den 16 april 1912.
Fil. stud. C. Malmström föredrog om Trapa natans i Sverige.
Särskildt uppehöll sig föredraganden vid växtens forna utbredning. Själf
hade han funnit fossila Trapa-nöiter på fyra ställen i Svealand, bland
dessa var en fyndort i Uppland (Börjesjön i Jumkils socken) den
märkligaste, såsom utgörande den nordligaste fyndorten i Sverige.
Föredraganden ansåg, att människan först spelat en stor roll vid växtens
utbredning, men sedan kraftigt bidragit till dess försvinnande. Detta
hade tydligen ägt rum i jämförelsevis sen tid. Härvid hade äfven den
s. k. klimatförsämringen varit af den största betydelse.
Den 29 april 1912.
Professor B. Sernander redogjorde för några reseminnen från Harz.
Föredraganden hade särskildt studerat några torfmossar på sluttningarna
af Broeken. Af särskildt intresse var, att granlämningar påträfTades i
lager, som tolkades som subboreala.
Lektor E. Henning föredrog om några korsningsförsök mellan
2-rads-och 6-radskorn, hvilka han under flera år fullföljt.
Fil. stud. S. Nordenstam förevisade några märkligare växter från
Jönköpingstrakten, däribland Balens platycephalus och Scirpus maritimus,
bägge funna vid Landsjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
