Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
lala, apicem versus sæpe purpurascens, glahra v. pilis longis,
tenui-bus, rectis raris ornata; costa usque ad apicem folii excurrens, venæ
bene evolutæ, et supra et subtus nonnihil emersæ, reticulum
venu-larum quoque bene evolutuin. Pedunculus 8—18 mm longus,
cata-phyllis 2—3, vulgo bene evolutis, foliaceis munitus, gemmis
axillari-bus sæpe satis bene evolutis; amentum circiter 18 mm longum et
8 mm crassum, multiflorum (saltem 20-florum), bracteis brunneis,
nigricantibus, sub apice läto atris. Nectarium unicum superius,
nonnihil elongatum, obtusum. Filamenta glabra.
Salix arctica Pall. x reptans Rupr.
Denna hybrid eller rättare sagdt hybridogena art är enligt min
erfarenhet en af Novaja Semljas allra allmännaste Salices. Den
anträffades ymnigt på samtliga af mig besökta lokaler, där de båda
moderarterna förefunnos. Den är utomordentligt variationsrik samt
sammanbinder i ett flertal parallela kedjor S. arctica Pall. med den
formrika S. reptans Rupr., till hvilka grundarter den öfvergår utan
skarpt definierbara gränser.
Med hänsyn till den detaljerade beskrifning, som jag ofvan
lämnat på de båda moderarterna, synes mig en utförlig beskrifning af
hybriden mindre behöflig, och en dylik utelämnas desto hellre, som
densamma till följd af bastardens utomordentliga variationsbredd
måste blifva jämförelsevis konturlös.
Från S. arctica Pall. skiljer sig hybriden bl. a. genom ofta ludna
grenar, årsskott och knoppfjäll. Bladen äga gärna kortare skaft
samt uppbära på öfversidan böjda här, hvilka hos former med
glattare blad åtminstone kunna påvisas invid ytterkanterna af vissa
outvecklade toppblad. Hängena äro ofta sidoställda och uppvisa
oftast 1—2 inre länga, smala, spetsade nektarier; kapslarna äro
oftast ullhåriga, stiften jämförelsevis korta och märkesflikarne
vanligen långa och smala.
Från S. reptans Rupr. skiljer sig hybriden bl. a. genom grönare
och mindre håriga blad, ej sällan terminala hängen, ofullständigare
nektariekrans med olta trubbade flikar, stundom silkeshåriga
kapslar, vanligen tydligt utvecklade stift och stundom kortare
märkes-flikar.
Samtliga af hybridens former innefattas till alla delar inom de
för de båda moderarterna angifna karaktärsgränserna. Men hos åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
