Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)00
De ur formeln beräknade värdena kontrollerades med hjälp
af Tabell VIII i Aug. Krisch: Barometrische Höhenmessungen
und Reduzierungen zum praktischen Gebrauch von Jelineks Tafeln
(Wien & Leipzig; A. Hartleben 1907). Skillnaden mellan de på
båda dessa vägar erhållna värdena har icke öfverstigit 3 m.; och
då observationernas egen noggrannhet icke torde vara större än
som motsvarar detta belopp, har jag afrundat de beräknade
värdena till närmast liggande jämnt femtal meter.
Mätningarna omfatta trenne omkring Stora Sjöfallet belägna
fjällsidor, nämligen Allep Kirkaos östra och sydöstra sluttning, Nieras’
jämte Ebbatjåkkos sydsluttningar saml Juobmotjåkkos nordvästra—
västra sluttning.
I den stora sänkan nedanför och söder om sandstenshällarna,
öfver hvilka fallet framgår, har som bekant en ganska stor och
vacker tallskog funnit fäste. Grofva timmer hafva tagits därur för
uppförande af Stora Sjöfallets turisthydda. Någon kilometer S. om
fallet upphör nämnda skog och aflöses af ren björkskog på och
under Kirkaobranterna. Tallen återkommer sedan icke på Langas’
västra strand förrän öfver en mil längre ned, S. om Saltoluokta och
Pietnesluokta i spridda, mindre bestånd.
På östra stranden af öfre Langas är tallskogen mer utbredd. De
starkt omvandlade ändmoräner, som i form af väldiga, tvärsträckta
blockholmar och vallar äro belägna nedanför fallet i sjön och
äfven bilda stranden af det midt emot liggande landet, bära
visserligen endast björk. At öster fortsättas de emellertid af ett
jämförelsevis lågt, kuperadt åslandskap, genomskuret af Vietasjokks
dalgång, och här äro vida sträckor på ömse sidor om älfven klädda
med till stor del ren tallskog. Högst uppkilad finner man
tallskogen på torra åsryggar med solöppet läge, under det att omvändt
björkskogen skär ned i tallbältet utefter fuktiga sänkor och raviner.
Någon bestämd höjdsiffra för gränsen mellan tall- och björkskogen
är därför mycket svår att fastställa, enär gränslinjen får ett af
topografien betingadt, unduleradt förlopp. Som skogbildande
befanns tallen på lägre åsar S. om Nieras nå en ungefärlig höjd af
480 m. ö. h., och på Juobmos västra sida låg motsvarande nivå
omkring 40 m. högre, eller vid c:a 520 m. ö. h. (Några kilometer
längre söderut på samma sluttning mot sjön kan sistnämnda siffra
måhända uppdrifvas ytterligare med några 10-tal meter).
På den motsatta (västra) stranden af Langasjaures nordända
stryker tallskogsgränsen fram på en betydligt lägre nivå, endast något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
