Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(659
af Norrmalm blifvit uppsökta af (le högre och burgnare samhälls
klasserna, saknades ingalunda representanter för dem äfven i
kvarteren vid Österlånggatan och dess gränder. Förmodligen var det
vetskapen härom och förhoppningarna oin lönande praktik hos
traktens talrika köpmansfamiljer och välmående borgare, som
bestämde Linnés val af bostad, men han påverkades därvid utan
tvifvel äfven af ekonomiska hänsyn. Vid Österlånggatan och
Fer-kens gränd, som i förbigående nämndt torde ha fått sitt namn efter
ett vid densamma beläget näringsställe, hvars skylt innehöll en gris
(det tyska Ferkel"?), bodde ban säkerligen billigare än vid den
förnämligare Västerlånggatan eller vid de andra, mondänare gatorna
i stadens västra del, där Riddarhustorget motsvarade den nutida
Kungsträdgården såsom mötesplatsen för den eleganta och
sysslolösa världen, samt grannskapet med de präktiga adelspalatsen och
rikets kollegier medförde en höjning i hushyrorna. Ett annat
motiv till att Linné valde sitt hemvist i stadens östra del, såsom
området mellan Skeppsbron och Österlånggatan, Stora Tullgränd och
Slottsbacken ännu vid denna tid officiellt benämndes, torde ha
funnits däri, att han i denna trakt af staden hade jämförelsevis få
kolleger eller konkurrenter i läkekonstens utöfvande och att han
sålunda kunde beräkna att få god praktik, så fort han blifvit känd
och uppmärksammad. Detta dröjde emellertid, såsom framgår såväl
af hans egna anteckningar som af hans biografers skildringar,
åtskilliga månader, och under tiden hade han tillfälle att se sig om
i och förnya och vidga bekantskapen med Stockholm, där han hade
uppehållit sig några veckor dels på nyåret 1729 och dels under
sommaren 1731. Vid det förra tillfället hade han bevistat de
anatomiska föreläsningar och demonstrationer, som i stadshuset vid
Södermalmstorg i därvarande anatomisal höllos af arkiatern von
Bromell, assessorerna Sokm och Nordenheim m. 11. af
hufvudstadens förnämsta läkare, vid det senare bodde han och var gäst
hos apotekaren Johan Conrad Warmholtz, som innehade apoteket
Markattan’) och hvars son Carl Gustaf Warmholtz, den seder-
’) Detta, som i afseende på åldern var det andra i ordningen af hufvudstadens
apotek och räknade sin tillkomst från 1620-talet, då det anlades af Gustaf II
Adolfs lifmedikus Jakob Robertsson, var ifrån början och ända titi 1860 beläget
vid Stora Nygatan (N:o 28). Warmholtz blef dess ägare år 1705 genom gifte med sin
föregångare J. L. Allmacheus dotter och innehade det till sin död 1745. Apoteket
flyttades 1860 till N:o 42 Stora Badstugatan, 1879 till N:o 3 vid samma gata och
1892, då det i stället för Markattan fick namnet Leoparden, till N:o 16 Tegnérgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
