Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
708
Areschoug (Bidrag lill den skandinaviska vegetationens historia,
Lunds universitets årsskrift, Tom. III, p. 18—19) ansluter sig till
Ledebours och Turczaninows åsikt om identiteten af
Pleurospermiim austriacum, P. uralense, och P. kamtschaticum och angifver
följaktligen Norra Asien såsom centrum för Pleurospermums utbredning.
Arten sträcker sig från östra Sibirien ända till östra Frankrike med
en mot väster sjunkande nordgräns. Den är nämligen ganska
allmän i Ussuri-gebitet, Amur, Kamtschatka, Daurien, Mongoliet, bela
Sibirien, mellersta och norra Ryssland. Från Lithauen går denna
arts nordgräns mot väster öfver Ostpreussen, Posen, Schlesien,
Thüringerwald, Hessen, Schweiz, Daupliiné och Provence. Dess
sydgräns går öfver södra Ryssland, Kroatien, Slavonien, de
sydtyska Alperna, Lombardiet och Piemont. Kring Östersjön
uppträder den i Lithauen och Ostpreussen.» En närmare redogörelse
för Pleurospermiim austriacums förekomst inom Mellaneuropa
återfinnes hos Aug. Schulz, Entwicklungsgeschichte der phanerogamen
Pflanzendecke Mitteleuropas nördlich der Alpen, Stuttgart 1899
(Forschungen zur deutschen Landes- und Volkskunde, Bd. 11,
H. 5), p. 282—85. I fråga om speciallokaler hänvisas förutom till
detta arbete till den i litteraturförteckningen ytterligare medtagna
floristiska litteraturen. Schulz ingår i sitt ofvannämnda arbete
förnämligast på frågan om Pleurospermums invandring till
Mellan-europa. Jag tillåter mig här citera följande: »Pleurospermiim
austriacum kann nur in einer sehr kalten Periode, in welcher der
Wald von weiten Strecken vollständig verschwunden war, nach
Mitteleuropa einegwandert sein. In keinem Lande, in welchem es
in Anpassung an trockenes, warmes Sommerklima — — — hätte
leben können, ist es in weiter Verbreitung in einer solchen
vorhanden. — — — Nun könnte man aber auf Grund des fast
ausschliesslichen Vorkommens im Walde annehmen, dass die
Einwanderung nicht im kältesten Abschnitte der kalten Periode, sondern in
deren wärmeren Abschnitten stattgefunden habe, entweder in
denjenigen, in welchen der Fichtenwald vorherrschte, oder in
denjenigen, in welchen ein sehr grosser Teil Mitteleuropas mit Buchen
bedeckt war. Ich glaube jedoch, dass die Einwanderung
wenigstens in den westlich des Weichselgebietes gelegenen Teil
Mitteleuropas ausschliesslich im kältesten Abschnitte vor sich gegangen
ist, dass die heutige Verbreitung freilich auf Neuausbreitung in
späterer, wärmerer Zeit zurückgeführt werden muss. — —–
Es scheint auf der Hochebene fast ausschliesslich in Flussauen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
