Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
De substrat för nitrofila lafvar, som icke utgöras af
kiselberg-arter, utan af kalksten, jord, trädbark, lignum o. s. v., äro i denna
afhandling ej så utförligt behandlade, att någon allmän ekologisk
exposé behöfver föregå den speciella framställningen.
ORNITOKOPROFILA LAFVAR.
Den normala lafvegetationen och iagelspillningen.
Vissa fågelarter, t. ex. i inlandet kråkor och vid kusterna utom
dessa måsar, använda topparne af block och klippartier som
utsikts- eller hvilopunkter, hvilka de med seg konservatism använda
år efter år. Som ett minne af sina besök kvarlämna de naturligen
exkrementer, hvilka dessutom vid regn upplösas och nedsippra
längs strimmor på block- och klippsidorna. — En oerhördt större
omfattning än hvad fallet blir på dessa fågeltoppar får denna
nersmetning med exkrement på de egentliga fågelberge n, där
fåglarna uppehålla sig mera permanent och i större antal.
Den inverkan, som denna fågelspillning utöfvar på blockens och
klippornas lafvegetation, är af två slag.
För det första skadas eller dödas representanter för den icke
ko-profila laffloran. Det är synnerligen vanligt att intill fågeltopparne
få se individ af såväl blad- som krustalafvar af
Cinerea-Sa.vatilis-formationen, på hvilka en del af bålen tydligen dödats af den
ex-krementbegjutning, för hvilken de blifvit direkt utsatta, medan den
andra delen, som förblifvit intakt, fortlefver och fortväxer. Att de
förra partierna äro dödade, kan man se dels på afTärgningen, som
vanligen går i röda färgtoner, dels på att de falla sönder i
afflar-nande bitar. Ju starkare nedsmutsningen är, dess Here bara fläckar
uppstå på stenytan, ty äfven de koprofila lafvarne kunna få för
mycket af det goda. I sin starkaste potens bli fågelbergen till slut
utan all vegetation.
Klassisk i detta hänseende är St. Paul, de tvärt ur Atlanten
uppstigande klipporna utanför Sydamerikas kust, som 1832
besöktes af Darwin. Den högsta punkten håller 50 fot i höjd mot en
omkrets af ej fullt en åttondels mil. Klipporna, som bebos af otaliga
par af en art hafssula och en art tärna, lysa »from a distance of
a brilliantly white colour. This is partlv owing to the dung of a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
