Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
3) De lodräta väggarne voro påverkade dels af sippervatten från
pal-larna, dels och förnämligast af fågelexkrementer och saltvattensstänk vid
stormar. Ofvan stormbältet rådde, som nyss antydts, ett
Dermatocarpon-samhälle med svag antydan till saprofilism. Här hade däremot en
Pa-rietina-formation kommit till utbildning, hvilken utom några inströdda
krustalafvar bestod af:
Caloplaca murorum ß miniata e. Xanthoria parietina y-r.
Ett utprägladt koprofilt samhälle, som väsentligen är bundet vid
kustklippor1) i såväl norra som södra hemisfärens zon, är den redan
i inledningen omnämnda Prasiola-formationen. Den förekommer
visserligen inne i landet, men här under samma förhållanden som
vid kusten: invid ett stort vatten och på måsars och tärnors
utsiktsblock (sjön Åsnen, Borge p. 210). Vid kusten är den ej ovanlig
på fågeltopparne. Børgesen, som p. 715 meddelar en fotografi från
Färöarne af en »Prasiola stipitata-association», säger på samma sida:
»Prcisiola stipitata grows as a rule ön horizontal or slighthv sloping
sides of rocks, and prefers places where birds live, especially the
summits of rocks under fowling clifls». Den upptages här, ehuru
algformation, enär den ofta är uppblandad med lafvar. Som exempel
på dess sammansättning och uppträdande kan fältet 1. på tall. 30 med
tillhörande beskrifning tagas.
De fem nu skildrade formationerna, af hvilka de i inlandet
upp–trädande där hålla sig väl åtskilda, visa på kustlandets fågeltoppar
betydligt större tendens att öfvergå i hvarandra och uppträda ofta
mera som facies af samma formation. Till den brokighet, som den
ornitokoprofila vegetationen här erbjuder, bidrar åtskilligt. Så t. ex.
att det rikare fågellifvet indrager betydligt större och mera
omväxlande arealer af block- och klippytor inom dess krets. Dessutom
har man att räkna med växlande inblandningar af de halofila
lafvarne såsom Verrucaria maura, Liehina pygmæa och L. confinis
samt den grupp af de s. k. strandlafvarne, särskildt Physcia aquila
och en rad liamalina-arier, hvilka hafsklimatet såsom sådant tyckes
särskildt gynna.
Obeständigheten visar sig redan på de första koprofila
intränglingarne i grälaf-formationen:
19 Vt 12. Herlö, Bergens yttre skörgård, Erica a/iemj-regionen. På
den låga platån Hvalen» låg i en strandäng ett 1,2 m. högt granitblock.
Det var bevuxet af en Cinerea-Saxatitis-lormaüon med bl. a.:
*) Jag frånser sådana förekomster som på starkt urindränkt mylla vid Dalarö
klockstapel (19 "/s 12).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
