Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
854
giftiga gaser, hvarmed luften i dessa städer bemänges, i bland äfven
sotbeläggningen, ansvariga för alt så många lafvar ej kunna trifvas.
(I Londons parker sakna enligt uppgift träden all lafbeklädnad).
Detta torde nog vara riktigt. Men stoflimprägnationen, som vid
städernas gator naturligtvis spelar en så stor roll, bidrager troligen
till att döda en del af de icke nitrolila elementen, samtidigt som
den medför inryckning af dem som äro det. Den skulle sålunda
i förbund med de giftiga gaserna och sotet döda den normala
laf-vegetationen, men hjälpa den saprofila att till det yttersta uppehålla
lifvet under kampen mot dessa två faktorer. Om möjligen
sapro-lilerna i och för sig själfva äro mera motståndskraftiga mot gaser
och sot, vela vi ej.
Dessa slutsatser vinna i styrka, därigenom att det visar sig, alt
äfven storstädernas stenlafvegetation drabbas af samma urval. Som
exempel kan tagas Arnolds lista (p. 29—30) öfver floran på
sandstens-blocken i tvenne München-broar (med hans nomenklatur
bibehållen):
Aspieilia calcarea concreta
Callopisma pijracenm (svn. [-Caloplaca]-] {+Calo-
placa]+}
Gyalolechia aurella (syn.
Caloplaca)
Lecanora dispersa
Lecidea enteroleuca (syn. L.
elæochroma)
Som synes, till åtminstone hälften saprofiler.
I samband med den saprofila vegetationen på själfva stammen
bör äfven den vid rothalsen och stam basen i korthet nämnas. I
parker med fuktig jord blir den algvegetation, som här är så
vanlig på träden, men tyvärr till sin sammansättning alldeles outredd,
synnerligen yppig på de nedersta dm. Dessa algklädda slambaser
— jag har i Uppsala annoterat Acer, Aesculus, Betitla, Fraxinus,
Picea Abies, Popilius nigra, Salix fragilis, Tilia, Ulnuis m. fi. — uppsuga
vid snösmältningen och vid större fuktighetsperioder kväfvehaltigt
humusvatten och fixera äfven vindmylla. De sakna sällan
tunnsådda — strödda lafvar, alltid saprofyter såsom Xanthoria hjchnea
och Physcia-arler t. ex. Ph. tribacia. Till och med Pinus silvestris
kan äga denna basala grönalgs-lafvegelation. I den trampade delen
Lillioicea nigrescens
Parmelia decipiens (syn. Physcia)
Parmelia obscura cyclocelis (syn.
Physcia)
Placidium hepaticum
Ptacodiiim murale (svn.
Caloplaca)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
