Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
fästa busk- och bladlafvar måste utöfva en selektiv inverkan.
Vegetationen vittnar också härom, den bildas af de med synnerligen
kraftiga hapterer utrustade L/c/i/;i a-buskar ne och framförallt af
Verrucaria maiiras fernissartade öfverdrag, hvilka båda
skott-former trotsa de mest rasande stormvågor. Ännu till
Murorutn-bältet med dess bestånd af skorplafvar och bladlafvar, sotn antagit
krustaformig bål, sträcker sig, om ock betydligt försvagad, denna
selektiva verkan. Det är tydligt att beståndets gleshet beror dels
på afspolning af icke motståndskraftiga element, dels på att
hafs-vattenindränkningen här icke är stor nog att insläppa den för
bort-spolning motståndskraftiga Verrucaria maura1). Men i
Parietina-bältet finnes ingen antydan om att grålafs-samhällenas bladlafvar
skulle vara utsatta för faran af bortspolning, då de på klippan
relativt lätt fastsittande Xanthoria- och Physcia aquila-individen
allmänt kunna utveckla sig till åtminstone en half kvdm. stora fläckar.
Vattendränkningen som sådan kan icke heller hindra
grålafs-samhällena att rycka ner i stormzonen, då den bär icke kan vara
större än den de få ulllärda i närheten af vattenfall utan att duka under.
Däremot torde imprägnation af hafssalter och koprogent stoft få
anses ha afgörande selektivt inflytande på Pare/zna-formationen.
Huru rollerna skola fördelas mellan dessa faktorer, kunna kanske
indränkningsförsök med lösningar af klorider, ainmonium-föreningar
och nitrat i olika proportioner och koncentrationer afgöra.
Det är analogierna från de ornitokoprofila och öfriga nitrofila
lafsamhällena, som göra, att vi kunna uttala oss så positivt om
kloriders och kväfveföreningars antagligen skadliga inflytande. Än
mera kan så bli fallet, då det gäller alt utröna de faktorer, som
medföra de för Parietina-formationen kännetecknande elementen.
Då denna är kraftigt utvecklad ända upp i Roslagen, där
salthalten endast är 0,5 % (troligen ända upp i Bottenhafvet med ännu
lägre procentsiffror), torde betydelsen af Imprägnationen med salt
böra sältas efter den med organiskt stofl. Del viktigaste skälet för
1) Jag har också varit betänkt på att sätta gränsen mellan svall- och
stormbältena till Parietina bältets bas. Därför skulle ocksä tala, att pä klippornas nordsida
,1/uu/o-formation (jmfr p. 8411 ofta intar J/nrorum-formationens plats, hvadan jag
sålunda i det här följda systemet i detta tall får gifva .Ur/nra-formationen
eda-fisk plats i stormbältet. .Men en sådan får understundom också gifvas den än
högre upp (jmfr Jeitingen). utan att regionindelningen behöfver rubbas.
Dessutom har jag i min indelning velat framhäfva den markerade skillnad mellan det
svarta .l/anm-täcket ocli den mer eller mindre renspolade hällen, som utgör ett af
de mest framträdande fvsiognomiska dragen i vår yttre skärgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
