Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
len äro påfallande breda, de nedre nästan hjärtlika, med en väl
afsatt, flikad spets, som tydligt pekar hän på acuminata-typen. De
äro genomgående ställda under divergensen 5/i3, ett förhallande, som
enligt uppgifter i litteraturen lär vara högst sällsynt (jfr. Kirschner,
Loew och Schröter, Lebensgeschichte der Blütenpflanzen
Mitteleuropas, bd. 1. Stuttgart 1894, sid. 154). Kottarna ha i allmänhet
ett långt (intill 12 mm.) och smalt, mot deras bas väl afsatt skaft,
som på sin yttre hälft är besatt af glest ställda, förtorkade täckfjäll,
i hvars veck kottefjäll icke kommit till anläggning. — Äfven tallens
kottar äro som bekant under enahanda förhållanden påfallande
làng-skaftade. — En vidare undersökning af den täta gvttringen ger vid
handen, att kottar icke utvecklats ur alla axiller på det ifrågavarande
stamstycket. Där kottar saknas, finner man dock genoingående små
knoppar med egendomliga bladbildningar, som icke äro af
knoppfjällsnatur; dessa knoppar ha emellertid på ett tidigt stadium
afstannat sin utveckling och torkat. Undantag härifrån göra endast
(i stycken omedelbart ofvan kottegyttringen sittande, hvilka utvuxit
till små särdeles svaga grenar, som här föreställa kransgrenar; den
längsta af dessa är endast 2,5 cm.
Att kottesjukan kan ha ett menligt inflytande på utvecklingen af
både hufvudskott och kransgrenar, därpå lämnar som bekant tallen
mångfaldiga exempel, och det är tydligt, att den äfven i detta fall
medfört samma resultat hos granen. Hufvudstammens under
innevarande år utvuxna led är visserligen betydligt kraftigare än
kransgrenarna men endast 11,t cm. långt och af påfallande svag
byggnad.
Hvad som gifver den nu behandlade kottesjukan hos granen ett
särskildt intresse är dock, att den icke uppträder som en isolerad
företeelse utan kan ställas i samband med en egendomlig form af
polycladi, som redan förut yttrat sig hos samma träd. Ett öfre,
10 cm. långt parti af den år 1910 utbildade delen af
hufvudstam-men har nämligen äfven det slagit in på en abnorm utveckling.
Barren ha fått en annan form, de äro här korta, platta och breda
med tvärt afsatt spets — samma utseende ha de för öfrigt äfven
inom kottegyttringen — och ha samtliga utvecklat knoppar i sina
axiller, af hvilka det öfvervägande flertalet, säkert flera än 100,
utvecklats till små, med fullt normala barr försedda grenar. På detta
sätt har sålunda kring hufvudstammen uppstått en häxkvastliknande
bildning, som dock gent emot granens normala häxkvastar intager
en afgjord särställning. Så vidt jag kan se torde emellertid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
