Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fårön, Vinor, juni 1912!; myr v. om Holmudden, juni 1912!
Sammanlagdt finnas sålunda inom länet 13 arter Sphagnum, af
hvilka 10 finnas på hufvudön och 7 på Fårön. Gemensamma för
båda öarna äro 4 arter (Sph. cymbifolium, Sph. acutifolium, Sph.
angustifoliuin, Spli. subsecundum).
Etl intressant fvnd är Sph. Austini, som hittills saknats på ön,
men af Zetterstedt insamlats på Öland »på sank mark mellan
Färjestaden och Torslunda kyrka d. 1SA 1807» (Dusen 1. c. p. 53).
Om Sph. cuspidatum skrifver Dusén p. 97, att den »näst Sph.
acutifolium är Skandinaviens allmännaste och ymnigaste
Sphagnum-art», men tillägger på sidan 98 atl den är »ej känd från Gotland,
men förekommer på Öland ymnigt i Böda kronopark, där J. E.
Zetterstedt 1867) funnit den.»
På senare lider har, förnämligast genom H. Lindhergs
undersökningar denna förut svårtydda grupp blifvit väl utredd, och af de
af honom uppställda arterna återfann jag på Gotland tre, hvilka
alla höra till den gamla arten Sph. recurvum.
I och med den stigande torrläggningen och uppodlingen försvinna
hvitmossorna alltmera från ön. De flesta arterna finner man i
skogsområdet i öns midt. Äfven Avanäset är af stort intresse. I de
talrika små alkärr, som finnas där flerstädes, frodas de, men
försvinna nog så småningom, sedan man begynt sandköra och odla
upp kärren. Som intressanta lokaler här skulle jag vilja framhålla
det snart fyllda kärret hos fiskaren Simander vid Ullahau samt den
stora »väten» vid s. vägkanten 2,5 km. v. om Holmudden.
LITTERATURHlNVISNINGAR.
K. F. Dusen: Om Sphagnacéernas utbredning i Skandinavien. Ak. Afh.
Ups. 1887.
(’.. Jensen: De danske Sphagnumarter. Rot. Förenings festskrift 1800.
K. (1. Limpricht: Die Laubmoose I i L. Rabenhorsts Kryptogamen Hora
etc. Leipzig 1890.
H. Lindberg: Bidrag etc. Sphagnum cuspidatum-gruppen. Acta Soc. F. FI.
Fennica T. XVIII N:o 3. Helsingfors 1899.
II. Paul: Über den gegenwärtigen Stand der Torfmoosforsch, in
Oberbayern. Ber. d. Bayer. Bot. Ges. 1905. Bd. 10.
c. warnstorf: Die Moorvegation d. Tuchelen Heide. Schriften d.
Naturforsch. Ges. in Danzig. N. F. Bd. IX, H. 2. 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
