Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
buskarna så afvikande utseende, att varietetsbeteekningen synes mig vara
fullt berättigad.
Sysselsatt ined bärplockning i ett snår af hallonbuskar frapperades
jag utaf att upptäcka några bär, som till färgen voro hvitgula. Jag
trodde genast, att de voro omogen kart, men fann snart, att de voro
lika mogna som de röda hallonen. Vid närmare undersökning befanns
det, att dessa bär tillhörde en enda buske, som stod i kanten af snåret,
och att denna buske var afsevärdt olik alla de andra. l)à de vanliga
hallonbuskarnas stammar voro mycket glest besatta med taggar och en
del t. o. m. hade nästan fullständigt släta stammar, var taggbeväpningen
hos detta individ mycket tät. Bladens serratur var äfven afvikande från
ile omgifvande buskarnes, hvarjämte bladens undersida var starkt
hvit-luden. Stammarna, äfven de äldre, voro dessutom hvita.
Som fyndorten är belägen i en af vårt lands största ödemarker, nära
3 mil från närmaste bebodda plats, torde möjligheten af fröspridning
genom fåglar vara så godt som utesluten, helst som gula hallon, mig
veterligt, icke odlas i öfre Dalarne!
Då jag omnämnde fyndet för kronojägaren för denna del af
kronoparken, meddelade han mig, att hallonbuskar med gula bär stundom i
enstaka exemplar anträffas på trakten, helst ibland vindfällen. En
handlande Murelius från Särna, som var med vid nyssnämnda tjänsteresa
(flottledssyn) i egenskap af godeman, påstod sig också hafva sett
liknande buskar i Särna socken. Dessa uppgifter torde dock måhända
behöfva bekräftas genom noggrannare iakttagelser.
Af den egendomliga hallonbusken förde jag med mig hem 2 rotskott,
som jag planterade i min trädgård för att blifva i tillfälle att studera
varieteten i blomstadiet.
Älfdalen den 23 nov. 1912.
Otto Vesterlund.
Plantago major L. forma.
Under en promenad, som jag sommaren 1909 gjorde emellan Holsby
i Alsheda socken, Småland, och Sjunnen, väcktes min uppmärksamhet af
ett särdeles frodigt stånd af Plantago major L., hvilket växte i
lerblan-dadt grus vid vägkanten ungefär midt för det där belägna soldattorpet.
Det var emellertid icke blott frodigheten, utan fast mera axens lifligt
gröna färg, som föll i ögonen.
Från en kraftig rotstock hade uppväxt 13 blad, af hvilka vid
anträffandet, den 1 augusti, 10 voro i behåll, och 10 stänglar. Bladens form
och utseende erbjödo intet märkvärdigt eller afvikande. De största hade
på 14—17 centimeter långa skaft en skifva af ungefär samma längd som
skaftet med en största bredd af 8—lt centimeter.
Så mycket mera afvikande voro stänglarne, af hvilka 4 voro fullt
utvecklade; två hade afbrutits, och de öfriga voro ännu i knopptillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
