Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<)0
sökningar utförda, som till full evidens bevisa sanningen i Schimpers
sats. Den förre liar bl. a. funnit, att t. o. m. en 0,i % saltlösning i
någon mån nedsätter transpirationen. — Författaren anser sig emellertid
kunna draga den slutsatsen, all saltkoncentrationen i marken å
Kulla-bergsplatåns 45 m. ö. h. belägna kant är mer än tillräcklig för att
påverka vegetationen i xerofil riktning (likaledes 95 m. ö. h.); och att vi
sålunda ofvanför halofytzonen få till stånd ett af det terrestra saltet
framkalladt bälte af fysiologiskt sedt torr karaktär, sammanfallande i
stort med Ramalina scopulorums utbredning.
Förf. söker slutligen, delvis med stöd af hvad ofvan är sagdt, draga
upp en del paralleller mellan hafskusten med dess salt såsom i viss mån
utslagsgifvande faktor och fjällheden med dess låga vattentemperatur,
hvilka båda egenskaper förf. anser fysiologiskt likartade. — Att den förra
kan ersätta den senare skulle tydligt visas lios bl. a. den å bohuslänska
och halländska kusten persisterande morfologiska xerofvten och
Ijällheds-växten Alchemilla alpina. Den visade vid undersökning af material från
förstnämnda område föra stor salthalt i väfnaderna, hvilken säkerligen
hade till följd, att transpirationen här komme att stå på samma låga
punkt som i regio alpina. — Något hypotesmässigt ter sig förf:s
resonnemang, då han med stöd af ett fynd i Nordland af Rhodiola rosea,
hvilken växte ett stycke från hafvet å lokal, väl afstängd från detta, samt
uppvisade morfologisk skuggtyp och sterilitet, drager den slutsatseh, att
växtens existens här hotas på grund af frånvaron af hafssaltet som
kompensator till allt för stor fuktighet. — Orsaken till att icke blott
strand-halofyterna, utan också ofta fjällväxterna utbildas i samma xerofila
riktning, d. v. s. mot den succulenta typen, skulle ligga i, att de senare i
den kalla våta marken (mest extremt vid snöläge) ha en, fysiologiskt
sedt, torrt verkande faktor. Såsom dylika kallvattenssucculenter
uppräknar förf Ranunculus nivalis och glacialis, fyàU-Saxifraga-arlerna,
Cardamine bellidifolia, Oxyria, Rhodiola, Sedum villosum, af hvilka de
tlesta äfven gärna uppträda i det salta yttre kustbältet.
En utpräglad transversalgeotropism hos skotten anser förf. slutligen
fjällväxterna ha gemensam med halofyterna. IIos de förra skyddar den
•mot för stark transpiration och frysning), och hos å salthaltig mark
växande, annars upprätta arter (Sueda, Salicornia etc.) bidrager den
säkerligen till att minska transpirationen.
Ewald Sterner.
Arkiv för Botanik. Bd. 11, h. 1-3 (1912i innehåller; 1. Westling, R.
Ober die grünen Spezies der Gattung Penicillium (156 p., 78 textlig.);
2. Kylin, H., Einige Versuche über die Atmung der Meeresalgen (14
p.); 3. Romell, L., Hymenomycetes of Lappland (35 p„ 2 tafl.); 4.
Ekman, E. L , Beiträge zur Gramineenflora von Misiones (61 p., 4 tafl.);
5. Kylin, IL, Über die Inhaltskörper der Fucoideen (18 p, 1 tafl.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
