Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
i stället kan ha inköpt det efter endera af sina farbröder, 0111 nämligen
något af de i deras bouppteckningar upptagna mikroskopen skulle vara
det här ifrågavarande. Han kan ju också efter deras död ha fått det af
sin kusin 1’. w. Afzelius. Emellertid är det ju möjligt, att de i dessa
bouppteckningar nämnda mikroskopen kunna ha varit helt andra. Det synes
därför lika sannolikt, att i’. C. Afzelius fått mikroskopet af sin lar, Adam A.,
i dennes lifstid, hvilket skulle förklara, att det ej upptas i hans
bouppteckning. Att det varit denne, som fått det af Linnf. fil., är mera
sannolikt, både emedan han var botanist, och emedan katalogens ord
»professor A.», bättre passa på honom än på brodern Pehr, som kallades
Arkiater och hette von Afzelius.
Att med säkerhet utreda det ifrågavarande instrumentets historia, är
väl numera omöjligt. Den tradition, som meddelas af museikatalogen, kan
ju emellertid mycket väl vara riktig, om den också tolkas på mer än ett sätt.
Och dä mikroskopet är ett sådant, som man vet att Linné ägt, så synes
ingen anledning föreligga att betvifla, att det verkligen är Linnés
mikroskop.
O. Juel.
Paullownia tomentosa C. Koch utgången i Visby.
I D. B. V:s trädgård i Visby bar detta träd med sina stora och
egendomligt formade blad hos besökande väckt ett visst intresse. Botanister
och trädgårdskunniga, som vetat, att det var en japansk scrophulariacé,
ha gladt sig öfver dess rätt ansenliga dimensioner. Det har under de
sista åren fört en tynande tillvaro med fler vissnade än friska grenar,
tills det alldeles dog bort förra året. Troligen har torkan mer än
kölden förkortat dess tillvaro. Då jag ej tror, att detta träd annorstädes
vid så nordlig breddgrad kunnat reda sig bättre än här, vill jag
meddela ett par rader om dess historia. Enligt den uppfattning här rådt
skulle trädet vara planteradt vid trädgårdens anläggning i slutet av
1850-talet och således vara mellan 50 och 60 år. Efter årsringarna skulle
man snarare gissa på omkring 45 år, men de yttersta äro mycket smala
och omöjliga att säkert urskilja. Sannolikt har trädet de sista ären ej
förmått nybilda något vedlager af märkbar tjocklek. Stammens omkrets
var nära marken 101 cm. och en half meter högre upp 96 cm. Veden
var mycket excentrisk, i det att märgcylindern låg 24 cm. från barkytan
på trädets östra sida, men blott 9 cm. från barkytan på den motsatta.
På den östra sidan voro särskildt de årsringar, som bildats mellan
trädets 10:e och 20:e år mycket breda, i medeltal 7,5 mm., men efter det
30:e voro alla årsringar mycket smala och otydliga. Veden är ganska
lös, så att nageln lätt gör intryck däri. Trädets höjd var ungefär
densamma som hos likåldriga oxlar. Det har aldrig blommat, något som
ej bör förvåna, då detta (enl. H. JÄGER, Die Ziergehölze , sällan inträffar
i Tyskland. Enligt samme författare fryser trädet ofta ned till roten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
