Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Helsölindarna 11,s m. hög mod 12 m. vid krona. Han beskrifver f. ö.
trädet sålunda: »Hufvudstammen är en 180 cm. hög, starkt ihålig skorsten
af elliptisk genomskärning (311 X 50—125 cm. med en mycket knölig och
oregelbunden omkrets. Denna håller 00 cm. ofvan marken 722 cm.
Från denna hufvudstam utgingo 180—200 cm. ofvan marken två stammar,
nedtill resp. 310 och 305 cm. i omkrets.»
Förutom å S. Helsö påträffade jag T. vulgaris å såväl Öddö som
Syd-Koster. Den uppträdde på de angifna lokalerna under något växlande
form, än med mera håriga knoppar, bladskaft och årsskott, än med
dessa nästan alldeles glatta. Alltid förelågo dock karaktärer, som bestämdt
pekade på 7". vulgaris. De viktigaste T. wiføam-karaktärerna äro,
förutom de i regel m. 1. ni. håriga knopparna, bladskaften och årsskotten,
bladskifvornas undertill blekgröna färg (ej rent grön: T. platyphyllos; ej
Fig. 2. Bestånd af Tilia vulgaris Havne i den »förtrollade trädgården» à S. Helsö.
19 9/i 12. Ur K. Skogsinstitutets saml. Förf. foto.
heller blågrön: T. cordata) och deras på undersidan tämligen starkt
framträdande tvärnerver (hos T. platyphyllos mycket starkt, hos T.
cordata föga framträdande). T. vulgaris har vidare bladskifvorna undertill
i nervvinklarna kort hvitulliga, oftast med något i brunt stötande
härtofsar; bladens hufvudnerver äro därtill vanligen på undersidan kort och
glest håriga. (T. platyphyllos har hela bladskifvorna undertill glest
hvit-håriga, svagt hvitulliga i nervvinklarna; T. cordata har bladen glatta, på
undersidan endast i de nedre nervvinklarna och längs de mellan dem
förlöpande hufvudnerverna rostbrunt ull håriga . Blomskärmen, som hos.
T. platyphyllos är relativt bred, utgående nära blomställningsskaftets bas,
hos T. cordata smalare och utgående tämligen långt upp på
blomställningsskaftet, är hos T. vulgaris mera intermediärt utbildad. Blomningen
inträder hos T. platyphyllos c. 14, hos T. vulgaris c. 7 dagar tidigare än
hos T. cordata. Blomställningarna äro hos T. platyphyllos hängande,
hos T. cordala uppräta, hos T. vulgaris såväl hängande som uppräta,
kanske dock oftast hängande. Märkesflikarna äro hos T. vulgaris liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
